Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 40, 6 oktober 2017

Dag satt på undantag - Göteborg 30/9

Som en ödets ironi eller vädrets försyn skiner solen över Göteborg denna laddade lördag den 30 september. Mycket händer på en och samma gång: den judiska högtiden Jom Kippur, gratis Gaisfotboll på Gamla Ullevi, fyra mer eller mindre radikala bokmässor, Nordiska motståndsrörelsens (NMR) omdebatterade marsch samt flera demonstrationer och manifestationer däremot, mer eller mindre inriktade på konfrontation och civilt motstånd.


En viking som vill återta symboler som appropierats av NMR.

Nerförslöpan från Högsbohöjd via vackra Slottsskogen in mot centrum är en vederkvickande början på en lång dag. Bakluckeloppis, kennelklubbar, morgonjoggare och föräldrar med barnvagn: Idylliskt och lugnt till skillnad från vad som komma ska.

- På evenemangsidan på Face-book har vi fått över tiotusen som sagt att de ska komma, med det sagt betyder det ju inte att det blir så pass många, men vi hoppas, vi har ju vädret med oss, säger Håkan, som inte vill uppge sitt efternamn, en av arrangörerna bakom den stora manifestationen.

På den vidsträckta Heden börjar folk samlas så smått. Efter lite småprat med ett par av dem framgår att flera hoppas på de 10000 för att gemensamt manifestera mot nazism, fascism och rasism. På cykeln igen - lånad från Göteborgs cykelkök, definitivt det mest välbesökta och förmodligen mest välorganiserade av Sveriges runt tio olika kök - försöker jag göra mig en bild av läget. Runt Korsvägen har polisen spärrat av ett rejält stycke för att ingen ska komma i närheten av alternativt i vägen för NMR:s marsch som efter Kammarrättens senfattade beslut nu kortats ned ytterligare. Här tycks folkets kritik mot demonstrationstillståndet samt sakkunnigas ifrågasättande av polisens juridiska bedömning klart ha givit resultat.

Ett gäng bastanta kroppsbyggare lassar ut kravallstaket från ett flak som de sedan slår upp under polisens överinseende. Flertalet av dem tycks ha utomnordiskt påbrå. Jag frågar en av dem hur det känns att sätta upp staket för att skydda nazister. Svaret från Ahmet Erdogan kommer blixtsnabbt:

- Ja, eller så kan du säga att vi stänger dem ute!

Efter att ha cirkulerat ett tag är överblicken tillfyllest. Det mest slående är mängden människor i rörelse runt avspärrningarna. NMR:s propaganda att de ska ta över Göteborgs gator verkar, milt sagt, verklighetsfrånvänt.

Tillbaka på Heden börjar det fyllna på. Uppskattningsvis en fyratusen nu. En reslig man går omkring i hjälm, visir och harnesk med texten "Vikingar mot felaktigt utnyttjande av runskrift". Han kan starta en rörelse likt folkmusikerna som vägrade låta det svenska musikaliska arvet appropieras av nationalister och "patrioter".

I mitten tronar det cirkustält som ETC slagit upp för Bokmassan, ett av helgens tre alternativ till Bok- och biblioteksmässan. Vid ingången ståtar Susanna Arwins bronsavgjutning av damen som med handväskan dunkade ett skinnhuvud i just huvudet under Nordiska rikspartiets demonstration i Växjö 1985. Till detta kan en annan ikonisk bild läggas: Jens Assurs klassiska bild där 88-åriga Astrid Lindgren drar i 18-åriga skinnskallen Niklas hängslen för att söka tala honom till rätta.

Tala med, tiga ihjäl eller konfrontera nazister? Det är frågan. De som samlats på Heden är av den senare uppfattningen. På gatan går dock åsikterna isär, som i samhället i stort. Inne i tältet pågår ett samtal om trion i NSU (Nationalsozialisticher Untergrund) som lyckades mörda tio personer innan polisen äntligen fattade läget. De hade såväl RAF som Lasermannen Ausonius och NRA (Nationella revolutionära armén) med Malexandermördarna Tony Olsson, Jackie Arklöv, Andreas Axelsson som inspirationskällor. En fingervisning om något.

"Vid pass klockan tre, då demonstrationstillståndet upphör, har de inte kunnat röra sig en tum på tre timmar".

Medan en lastbil rullar in och en liten scen görs i ordning hör jag på radion att NMR nu samlats en två kilometer utanför centrum. Talare från SSU och Ung vänster, Socialistiska och Kommunistiska partiet, Allt åt alla och Refugees Welcome hållar alla korta, kärnfulla och föredömliga tal. Kontentan är att inte låta nazister och fascister verka oemotsagda. Det som skedde i Italien och Tyskland, men inte i Spanien, får inte ske här:

- No pasarán, avslutar en av de unga anonyma kvinnorna sitt tal, hit men inte längre!

Efter talen tar trumkollektivet Kiriaka över. Många börjar dansa kring batucadan, som det heter i Brasilien. Allteftersom börjar människor röra sig ned mot avspärrningarna där NMR:s marsch är tänkt att passera. Och alltfler rör sig i grupper ned mot tvärgator för att försöka blockera marschvägen. Vid Hotell Heden lyckas en grupp forcera avspärrningarna och upprätta blockad. En klassisk sit-in.

- Vi sitter här till det bittra slutet, berättar Silvia, en av deltagarna, och ser sammanbitet på medan polisen omringar gruppen.

Jag får rapporter om att NMR nu nått centrum och cyklar dit. I ett område utanför Lisebergsstationen i närheten av Mässan står en grupp om ett par tre hundra svartklädda män - så vitt jag kan se - med sköldar och flaggor prydda av den omtalade Tyrrunan, som enligt NMR inget har med nazism att göra. Men SvD:s/Aftonbladets färska granskning visar felaktigheten i det påståendet: den bars nämligen av Hitlers närmaste män som gått den beryktade "Rikets ledarskapsskola".

I den lilla dungen i närheten kommer likaledes svartklädda företrädesvis unga män, men även en hel del kvinnor, gående. En grupp från NMR bryter sig loss och det uppstår en del rallarsvingar och karatesparkar mellan grupperingarna. Kravallklädd polis går emellan och får sig också en del stryk, men lyckas till slut separera grupperna.


Banderoll med Göteborgs tydliga budskap i parken.

Men NMR ger sig inte utan fortsätter trycka på polismuren. Några omhändertas och en polisman skriker som en stucken gris. Det låter mycket allvarligt; det visar sig vara en axel som gått ur led. Nu böljar motdemonstranternas och polisens posteringar fram och tillbaka medan NMR är insäckade. Det kommer fler och fler till platsen och polisen har fullt sjå. Uppe vid Mässan syns hur åskådare står på överfulla balkonger och i fönster som vore de åskådare på en fotbollsmatch: två mål, två lag, två planhalvor men en enväldig domare.

Tiden rinner iväg för NMR. Det är inte ens stopptid längre. Vid pass klockan tre, då demonstrationstillståndet upphör, har de inte kunnat röra sig en tum på tre timmar. Polisen börjar upplösa deras grupp, de får lämna området i smågrupper. Några av dem sätter sig ned och sittstrejkar de med. Inte nog med att de tillskansar sig beteckningar och klädsel från den autonoma vänstern, nu anammar de dess metoder också.

Taktiken att fylla Göteborgs gator och torg med så pass mycket människor att polisen inte skulle se någon annan utväg än att avblåsa marschen för säkerhetens och ordningens skull har till fullo lyckats. Liseberg kan öppna sina grindar och släppa in åksugna barn igen. Och ja, det blev de tiotusen till slut. Samma siffra, kritiska massa som samlades på Sergels torg den dagen då SD tog sig in i riksdagen för första gången.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se