Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 37, 15 september 2017

Sametingets öppnande

Invigningen av Sametingets nya mandatperiod på fyra år skedde i Östersund i närvaro av förutom samiska ledare, kronprinsessan Victoria, landshövdingen i Jämtlands län Jöran Hägglund, ett antal ambassadörer och några utvalda bland andra svenska riksdags-politiker.


Presentationen av Nordisk samekonvention med de tre professorerna Mattias Åhrén, Geir Ulfstein och Martin Scheinin, den senare via länk, frågas ut. Moderator till högre om dem Sametingets förre presidieordförande Stefan Mikaelsson.

Kungahuset meddelade först att ingen därifrån kunde komma men ändrade sig efter reaktioner från både Sametinget och media och lät kronprinsessan Victoria komma.

En person som däremot kom av egen drift var kulturminister Alice Bah Kuhnke, MP, med samefrågorna på sitt bord. Hon hade dessutom med sig ett ovanligt positivt besked, den största satsningen någonsin på Sametinget. Sametingets förvaltningsanslag skulle öka nästa år med 11 miljoner kronor. Nästa år ska ytterligare 5 miljoner tillföras och året efter lika mycket ytterligare. Ájtte museum i Jokkmokk skulle tilldelas en miljon kronor och sedan skulle det även ske en markant ökning till samisk kultur.

Den samiska artisten Sofia Jannok var särskilt inbjuden att öppna Sametinget och det gjorde hon med ett tal om vikten för alla samer att föra vidare vad historien, kulturen och naturen gett dem.

En annan färgstark talare var Carmen Blanco Valer, urfolkspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ. Hon välkomnade Sametingets påbörjade process om en sanningskommission. Med sin bakgrund i quechuafolket i Anderna har hon känt igen mycket av det som drabbat samerna av intrång och övergrepp men också i kampen för historisk upprättelse mot kolonialism, rasism och diskriminering, där kvinnor spelat stor roll.

Bakslag för reforminriktade

Frågan om vilket block som skulle få majoritet avgjordes några dagar före det högtidliga öppnandet, när det stora jakt- och fiskepartiet med ganska många nybyggarsamer tillsammans med de "reform-inriktade" småpartierna, som stod varandra nära, misslyckades med att uppnå enighet. De hade under den tidigare mandatperioden trots en hel del besvär hållit ihop och bildat ett styrande maktblock i opposition mot de mer homogena renägarpartierna, som sedan början av Sametingets historia dominerat samepolitiken men som under senare tid tappat det folkliga stödet.

Förhoppningarna hos "reformpartierna" om att få makten gäckades dock när ledamoten för Samiska folkomröstningspartiet med i huvudsak bara en enda fråga på agendan ensam lämnade diskussionerna och gick över till renägarpartierna för att med sitt enda mandat bilda majoritet med dem. Han fick senare sällskap av en annan representant från ett av de övriga tre en-mandatspartierna. Fyra pyttesmå partier hade fått vågmästarrollen, en mardröm för regeringsbildare.

Konsultationsordning

Några dagar före den högtidliga invigningen infann sig folk från regeringskansliet för att informera om ett förslag på införande av en Sametingets konsultationsordning, som skulle stärka samernas ställning. Tanken är att förslaget ska gå ut på remiss för att sedan läggas fram som proposition i mars 2018.

Konsultationsordningen ska vara ett komplement till förvaltningslagen. Den är konstruerad i enlighet med artikel 17 i en kommande nordisk samekonvention, som Sametinget inbjudit regeringen till att presentera senare under invigningsveckan. Konsultationsordningen säger att i frågor, som kan få särskild betydelse för samerna, ska staten uttryckligen vara skyldig att konsultera Sametinget.

Tanken är att ge samerna ökat inflytande och att enighet ska eftersträvas med eller under samtycke från Sametinget, innan beslut i viktiga frågor fattas. Men någon vetorätt eller förhandlingsrätt från den samiska sidan kommer förslaget inte att innebära.

Ordningen ska gälla för regeringen, statliga myndigheter, kommuner och landsting. Företrädare för samer kan vara Same-tinget, samisk organisation eller sameby, men Sametinget ska alltid underrättas vid alla konsultationer. Sametinget kan dock säga nej till konsultation om det anses att det inte är nödvändigt eller uppenbart obehövligt. Inte heller kommer konsultationsordningen att gälla vid allmän ordning, säkerhet eller i domstolar. Däremot är det säkert att den kommer att införas med eller utan Sametingets godkännande av Nordisk samekonvention.

Regeringskansliet driver på

Den kanske viktigaste frågan som Sametinget behandlade under invigningsdagarna gällde om de nyvalda ledamöterna skulle acceptera textförslaget från en utredning om den tidigare omnämnda nordiska samekonventionen. Den har förhandlats fram av de nordiska staterna och representanter från sametingen i Sverige, Norge och Finland.


Sametingets åhörare efter samiska nationalsången. Sametingets nyvalde ordförande Paulus Kuoljok närmast till höger..

Marianne Eliasson från regeringskansliet redogjorde för sitt arbete med att analysera vilka lagar som behöver ändras för att anpassas till den föreslagna nordiska samekonventionen. Hon nämnde särskilt två frågor som har betydelse.

Den första gällde den tidigare presenterade konsultationsordningen.

Den andra berörde Sametingets myndighetsutövning, där Marianne Eliasson deklarerade att inga planer finns på att ändra förhållandet för Sametinget. Det ska fortfarande underställas regeringen och inte Riksdagen, vilket kanske många skulle vilja. Tanken är dock att Sametinget ska vara så självständigt som möjligt. Men många frågor som berör Sametinget är fortfarande inte reglerade i lag. Marianne Eliassons slutsatser och analyser kommer dock inte att gå ut på remiss förrän den nordiska same-konventionen är antagen.

Den lagstiftning som haft största betydelsen för samerna och som delat dem i två läger, och som på grund av det vållat den största konflikten i Sametinget, är Rennäringslagen, men den har Marianne Eliasson inte fått i uppgift att se över.

Konventionen splittrande

Näst sista dagen av invigningsveckan var vikt för ett särskilt seminarium om den nordiska samekonventionen. Tre experter, Martin Scheinin, professor i stats- och folkrätt från Finland, Geir Ulfstein, professor vid institutet för offentlig rätt, Oslo universitet från Norge och Mattias Åhrén, professor i urfolksrätt, Tromsø universitet från Sverige medverkade för att berätta om sina slutsatser och ge kommentarer om konventionens olika artiklar. Den svenska experten Mattias Åhrén var starkt kritisk och fördömde förslaget helt.

Representanter från Finland, Norge och Sveriges förhandlingsdelegationer var också på plats för att svara på frågor om förhandlingsresultatet.

Konventionen är en kompromiss, där ingen är riktigt nöjd men inte heller helt avvisande till en anslutning. Några mycket kritiska ledamöter diskuterade frågan om att öppna upp konventionen för omförhandlingar. Från staternas håll kom svaret att det skulle skapa uppenbar risk att resultat blev mycket sämre. Svenska samernas förhandlare beklagade att resultatet inte blev mer än vad som återstod av den minsta gemensamma nämnaren i förhandlingarna.

Efter förslag från det största renägarpartiet återremitterades förslaget på Nordisk samekonvention till den nyvalda styrelsen för beredning och koordinering med Sametingen i Sverige, Norge och Finland.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se