Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 33, 18 augusti 2017

Vart tog välfärden vägen?

Svelige blir allt rikare. Var tionde svensk har över en miljon kronor sparat. Samtidigt lever var sjätte under EU:s fattigdomsgräns. Klasskillnaderna ökar. På 1980-talet var Sverige det mest jämlika landet i OECD. Därefter har vi varit det land där löneskillnaderna ökat snabbast. Då fanns nästan inga hemlösa. Nu är de flera tiotusen. Även tusentals barn saknar fast bostad utan pendlar mellan tillfälliga boenden. Vart tog välfärden vägen?

Det är lätt att hamna utanför och ramla igenom det allt glesare skyddsnätet. Det räcker att bli sjuk och utförsäkrad. Det är svårt att komma tillbaka när man hamnat hos kronofogden, mist sin bostad och mest möter misstro hos sociala myndigheter, som pressas av besparingskrav hos politiker. Arbetsvilja räcker inte när man hamnat utanför och inte längre är betrodd. Vi har en stor dold arbetslöshet av dem som ej längre får vara med och bidra till samhället.

Sverige är på väg att svika det samhällsfördrag en nation bygger på. Att vara en försäkran om ett anständigt liv för alla medborgare. Det är något fel i demokratin när den inte verkar mot ökad solidaritet och skattesystemet inte bidrar till att utjämna.

Tvärtom har vi fått ökad subvention av de redan välbeställda. Det är genom ränteavdrag som trissar upp bopriser men som inte gäller för hyreslägenheter; sedan rot- och rutavdrag med tjogtalet miljarder kronor om året för den som kan betala, även för hus i utlandet; sedan avskaffad fastighets-, arvs- och gåvoskatt och sänkt bolagsskatt.

Stordelen av skatterna är löneskatter. Det gör arbete dyrt och slår mot arbetsintensiv verksamhet när allt mer arbete är på väg att rationaliseras bort. Inkomstskatten är proportionell. Alla betalar samma procentsats. Det gör den regressiv och ger hårdast skattetryck mot dem som tjänar minst och har svårast att få pengarna att räcka till. Samma verkan har den allt större samhällsfinansieringen med avgifter. Andra skattebaser behövs för att minska löneskatterna och göra arbete billigare.

Romanen Fattigfällan av Charlotta von Zweigberk ger en omskakande skildring av hur en enskild drabbas av misär och myndighetstrakasserier. Hon var företagare. De lever farligast med sämst skyddsnät.

Vi måste ha ett samhälle med empati och beskydd för alla som inte ställer grupp mot grupp och inte berättigar orättvisor för egenintressets skull. Förtryckta grupper drabbas av utanförskap, ohälsa och för tidig död. De kan inte bidra till samhället vad de kunnat. Utan tolerans och strävan mot ökad jämlikhet får vi ökad oro och slutligen våld. Sverige är på fel väg.

Medborgarlön skulle kunna återstärka skyddsnätet. Den kan finansieras genom att ersätta dagens sociala system, sjukkassa, arbetslöshetsförsäkring och försörjningsstöd och utformas som en dragningsrätt mot staten när man inte klarar en minimiinkomst själv, att återbetalas när man kan. Av psykologiska skäl bör den inte ges utan motkrav från samhället, men mycket byråkratiskt hanterande skulle kunna sparas. Pensioner och studiebidrag kan inordnas i systemet. Samhället ska ge grundtryggheten, men guldkanten får du ordna själv, som det hette i Miljöpartiets barndom.

Med medborgarlön finge man större flexibilitet och fler i arbete än med dagens stelbenta socialförsäkringssystem. Enskildas förhandlingsposition mot företagen skulle stärkas nu när facket har försvagats och inte kan ge samma skydd. Man blir inte tvungen att ta vilka villkor som helst.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se