Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 19, 12 maj 2017

Borneos gröna guld inte så grönt

I Sydostasien ligger Borneo, en ö som politiskt delas av Indonesien, Malaysia och Brunei. På ön rullar tankbilar fulla med palmolja dygnet runt. Uppgifterna om hur mycket regnskog som huggits ner till virke, pappersmassa och särskilt för att ge plats för palmoljeodlingar varierar beroende på vem man frågar, men underskattas i allmänhet.


Utsikt mot Mount Kinabalu, Sydostasiens högsta berg, ofta försänkt i moln.


Oranutanger i Sepilok skyddsreservat.


Maten dryper ofta av palmolja.


Kinatbatang-flodens vatten är brunt.


Utsikten från bussfönstret på resan genom Sabah.


Den utrotningshotade Malajbjörnen i skyddsreservatet Sepilok.

Många på Borneo har starka intressen att bevaka genom att undvika att berätta om verkligheten. Regeringen, lokala politiker, skogsägare, tjänstemän, fattiga bönder, egendomslösa skogsarbetare med flera.

Korruption

Ett land som Malaysia, dit ungefär en fjärdedel av Borneo hör, fun-gerar inte som vi i väst i allmänhet är vana vid. Korruption är ett naturtillstånd. Nationella och regionala avverkningstillstånd och internationella överenskommelser om bevarande av regnskogen väger lätt mot reda pengar i ett land som ligger på plats 55 av 176, enligt Transparancy Internationals korruptionsindex för 2016.

Satellitbilder avslöjar dock brutalt hur mycket regnskog som försvunnit sedan den industriella avverkningen startade i början på 1970-talet, och det är tvivelsutan mycket.

Palmojleplantager

I takt med avverkningen reduceras som bekant på ett högst påtagligt vis planetens absorbtion av koldioxid. Därtill syns för blotta ögat fält efter fält med vidsträckta palmoljeplantager när man korsar ön med buss. På malaysiska fastlandet sägs regnskogen vara helt avverkad, med undantag för reservatet Taman Negara. I ställlet reser sig höghus, skyskrapor och varuhus i Borneos tätorter som Kuching, Kota Kinabalu och Sandakan.

Visserligen kan man utgå från att palmoljeplantager liksom regnskog absorberar en del koldioxid, men nettoeffekten av avverkningen blir ändå starkt positiv för Borneos och Malaysias koldioxidutsläpp.

Ackumulation av kol

Dessutom ger det nya nyttjandet av marken en ackumulation av kol som går ut i atmosfären genom produkter från växter och träd, främst då palmoljan. Därtill kan läggas spontana och avsiktliga skogsbränder, effekter av markbearbetning som frigör koldioxid jämte utsläpp från jordbruksmaskiner och ökad trafik genom utbyggnad av vägar över ön.

Och om inte detta vore illa nog så leder skogsavverkningen också till jorderosion. Ett tecken på det sistnämnda är att den 56 mil långa Kinabatang-floden är brun som sås i slutet av regnperioden, vilket bortförklaras av lokalbefolkningen som bara naturligt. Emellertid är det för amatörer omöjligt att skilja olika nyanser av brunsås i flytande skikt. Möjligtvis klarnar floden några månader efter regnperioden, men jorderosionen pågår i det fördolda.

Skifte av skog till plantager

Utan hänsyn taget till Malaysias växling av regnskog till plantager så har landet enligt UNSTAT ungefär samma koldioxidutsläpp per capita som det kolrika Polen. Tas hänsyn till avverkningen så ökar landets nettoutsläpp av koldioxid betydligt, eftersom regnskogen är en högeffektiv så kallad koldioxidsänka. Vetenskapliga beräkningar av ökade koldioxidutsläpp på grund av skifte av skog till plantager är svåra att göra och meningarna är delade mellan forskare, men tendensen är ändå starkt pessimistisk.

Vissa beräkningar gör gällande att upp till 90 procent av världens ökade koldioxidutsläpp från mitten av förra seklet kan förklaras av skogsavverkning. FAO, Food and Agricultur Organization of the United Organization, beräknade 2006 att 25-30 procent av världens koldioxidutsläpp per år beror på avskogning i främst tropikerna.

Nettoeffekten av utsläpp

Andra forskare har skattat nettoeffekten av koldioxidutsläpp i världen på grund av skogsavverkning till 12,5 procent mellan 1990 och år 2010. En sinnebild över Borneos koldioxidutsläpp överlappar dock väl regnskogens avverkningsområden.

Forskare vid Yale har konstruerat ett index för att ranka världens länder efter hur den personliga hälsan påverkas och hur väl ekosystemet skyddas. Där ligger Malaysia på plats 63, Polen på plats 40 och Sverige på plats 3 i ordning (låga siffror står för bra och höga för dåligt).

Sveriges normalt sett höga placering med låg nivå på utsläpp av växthusgaser kan dock diskuteras eftersom vår goda ranking många gånger beror på fördelar som vi har gällande samhällsekonomi och hälsa, och inte minst på att vi har lagt mycket koldioxidutsläpp bakom oss.

Nordiska banker finasiärer

Förutom att nordiska banker som Danske Bank, Skandia, Nordea, Länsförsäkringar och Handelsbanken enligt Fair finance guide är medfinansiärer i regnskogsavverkning så kommer Sverige också in i bilden som importör av produkter som innehåller palmolja, och dessa är många. Hygienprodukter, kosmetika, färdigmat, glass, konfekt, kakor, chips, djurfoder och inte minst biodiesel. En oändlig mängd produkter innehåller palmolja, som dessutom är hälsovådligt som livsmedel enligt Livsmedelsverket.

Naturskyddsföreningen hävdar att nästan hälften av EU:s import av palmolja är öronmärkt till biodiesel, och att minst 15 procent av all HVO/biodiesel som såldes i Sverige 2015 baserades på palmolja samt att importen ökade med 34 procent jämfört med året innan.

Bolagen som saluför palmolja för biodiesel försvarar sig ibland med att de använder certifierad palmolja eller restprodukter från odlingen, men meningarna är delade om det fungerar i praktiken.

Certifierad palmolja

Marknadsledande leverantör av biodiesel i Norden är det finska företaget Neste med finska staten som majoritetsägare. Företaget lobbar hårt för att få sälja mer biodiesel baserad på palmoljeprodukter. Certifierad palmolja eller restprodukter från odlingen kan vara aningen bättre än ocertifierad olja, men de certifierade produkterna neutraliserar ändå svårligen avverkning av regnskogen som brukar kallas världens lunga.

Det är naturligtvis lätt att på distans i ett välmående land som Sverige vara kritisk till avverkningen på Borneo. Dock har fattigdomen på Borneo och i Malaysia minskat avsevärt delvis beroende på nyodling, men också tack vare en ökad industrialisering.

Tillväxtekonomi

Malaysia är inte längre ett utfattigt land, utan räknas numera som en tillväxtekonomi och ligger enligt Världsbanken på plats 15 av 47 i jämförelse med alla asiatiska länder. Det kan ju vara en viss tröst i bedrövelsen över regnskogsavverkningen, där naturens röst är svag i förhållande till ekonomisk och politisk makt. Med naturen menas säreget nog oftast något som är skilt från människan, ett objekt i sig, trots att den är ett element i vilket människan ingår.

På Borneo samsas människa och natur i en ojämn konkurrens. De utrotningshotade arterna är många, och ännu finns många arter som inte upptäckts av människoarten.

Den kanske mest kända utrotningshotade arten är orangutangen. Sannolikt för att människan på ett barnsligt sätt känner igen sig i den. Översatt till svenska betyder "orang utan" folk i skogen, och namnet har veterligt inte något att göra med skogsfolkets orangea färg.

Andra större utrotningshotade djurarter är pygmeelefanten och sumatratigern. Den lilla håriga noshörningen, som upptäcktes för några år sedan med anor från istiden, är förmodligen i dag helt utrotad.

Tjuvjakt

Förutom skogsskövlingen som inskränker djur- och växtlivet på Borneo så beror också en stor del av djurlivets decimering på utbredd tjuvjakt och handel med både levande djur och djurdelar. Efterfrågan på apungar, horn och betar, sköldpaddor, myrkottar, fåglar med mera är enorm och omsätter tiotusentals djur och tiotals miljoner dollar varje år. Hänsynslösheten är bestialisk i ordets sanna bemärkelse och myndigheterna har begränsade möjligheter att stoppa den bisarra djurhandeln. Frivilligorganisationer och FN-organ för en ojämn kamp mot mer skogsavverkning och jakt på åtråvärda djur.

En globaliserad värld

Outgrundliga äro herrens vägar sägs det, och detsamma kan sägas om palmoljans vägar från Borneos plantager till ofta aningslösa konsumenter i öst och väst. I en globaliserad värld är den enes bröd den andres död, utan att förövarna är medvetna om de komplexa sambanden. Enligt kaosteorin kan en fjäril på Borneo utlösa en storm i Skandinavien.

Kanske hellre ändå en och annan storm än en smygande växthuseffekt, floder av palmolja och skövling av regnskog. Dock fordras att politiker och konsumenter tar ansvar för fattigdom och samband i världsekonomin och inte bara ser till den lokala horisontens slut.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se