Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 15, 13 april 2017

Tillbakablick i medicinhistorien

En gång var man euforisk när man upptäckte radioaktiv strålning. Då var radioaktiv hudkräm nyttigt, likaså radioaktiva kalsonger och kondomer samt radioaktiva tvålar, ja allt radioaktivt var nyttigt och det vällde ut radioaktiva prylar på marknaden. Det var ju inte så lyckat upptäckte man sedermera. Nu finns det lagar som säger att man inte får sprida joniserande strålning i vår livsmiljö, exempelvis Strålskyddslagen.

Dessförinnan stod arsenik, kvicksilver och bly högt på den euforiska listan. I samma veva kom den nya tekniken med ångmaskinen som satte igång industrin på riktigt. Ny teknik stod nu på agendan, likaså dessa fantastiska ämnen, som passade till allsköns medikamenter. De var viktiga ingredienser i många mediciner, i smink, puder och som bekämpningsmedel mot vägglöss. Från speglar som man satte på kakelugnen som prydnad spreds kvicksilverånga i rummet när kakelugnen blev varm. Arsenik användes som vacker blå färg i tapeter och skyddade samtidigt mot vägglöss. Två flugor i en smäll.

Karin Johannisson, professorn i idéhistoria, uttryckte det så här: Det var inte konstigt att borgarfruarna och ungarna gick omkring grådaskiga i ansiktet, trötta och orkeslösa och borgarherrarna fick nervösa utbrott och blev gråtmilda, bleka och svaga, medan bondfolket gick rosiga och krya ute på landsbygden. Sanningen var, att nymodigheterna arsenik, bly och kvicksilver inte riktigt nått ut till landsbyg-?den vid den tiden.

Detta tolkade hon dock annorlunda, att den nya tiden skrämde med all ny teknik som ånglok och bilar med mera, och att borgarfruarna hade det tråkigt. Det var därför de blev sjuka och gråa i ansiktet. Att det kunde vara metallförgiftning föll henne inte in.

När hon föreläser om den nya trådlösa tekniken är budskapet att problemet är människors rädsla för tekniken, inte att människor skulle bli skadade av den. Mobilbranschen skapade ett nytt ord för denna mentalt uppkomna sjukdom: noceboeffekten. Det var rädda, svaga, oroliga personligheter som blev elöverkänsliga.

Sedan ungefär 1960-talet anses de flesta sjukdomar i Sverige, som kan relateras till miljöskador, vara psykiskt och mentalt uppkommen sjukdom.

Det var ju bara inbillning när folk blev förgiftade av kvicksilvret i amalgamet som man fyllde tänderna med på småskolebarnen. Man borrade upp friska kindtänder och fyllde dem med kvicksilveramalgam. I den både termiskt och kemiskt instabila miljön, munnen, läckte stora doser kvicksilverånga ut, som gick rakt upp i hjärnan och kontaminerade den. Men enligt Socialstyrelsen var det bara inbillning, att man kunde bli sjuk. Det var bara utanför munnen det var giftigt, i naturen. Vårdpersonalen fick i uppdrag av Socialstyrelsen att förbjuda amalgamskador. De fanns inte Det vara bara psykiskt.

Myndigheter och vårdpersonal behandlar de mikrovågsskadade och elöverkänsliga på exakt samma sätt. Skriv inte in i patientjournalerna att de blir sjuka av strålning, det är förbjudet att vara elöverkänslig, skriv att det är psykiskt, panikångest, ADHD, nocebo, men inte elöverkänslighet. Läkare som går emot Socialstyrelsen blir prickade och riskerar få sin läkarlegitimation återkallad.?

När inte kunskap hjälper, då återstår bara att få egen praktisk erfarenhet för politiker och tjänstemän som förnekar att människor kan bli sjuka av mikrovågsstrålningen.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se