Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 11, 17 mars 2017

Mord med många frågetecken

Läckta domstolshandlingar indikerar att mordet på den honduranska miljöaktivisten Berta Cáceres, som Miljömagasinet skrivit om tidigare, planerades och utfördes av militär underrättelsetjänst knuten till landets USA-utbildade specialstyrkor. Det avslöjar den ansedda The Guardian efter en stor undersökning.


Vaka för Berta Càceres i Honduras i april 2016. (Foto: Daniel Cima / CC-BY)

Mottagaren av Goldmans prestigefyllda miljöpris 2015 sköts till döds i sitt hem den 2 mars efter att ha mottagit 36 dödshot, bland annat från Desa, för sitt motstånd mot dammen Agua Zarca vid floden Gualcarque på urfolket Lencas land. Trots att Cáceres stod under statligt beskydd kunde det genomföras utan motstånd.

- Mordet på Berta Cáceres bär alla kännetecken på en välplanerad operation av den militära underrättelsetjänsten. Det är otänkbart att någon med hennes höga profil, vars kampanj hade gjort henne till ett problem för staten, skulle mördas utan åtminstone ett implicit godkännande av militärkommandot, säger en juridisk källa nära utredningen till The Guardian.

Statlig anknytning

Dammprojektet leds av Desa (Desarrollos Energéticos S.A.) som ägs av en av Honduras mest förmögna familjer, även ägare av landets största bank. Bolaget har en omfattande militär och statlig anknytning. Styrelseordföranden Roberto David Castillo Mejía är en före detta militär underrättelseofficer och sekreteraren Roberto Pacheco Reyes var tidigare justitieminister. 2013-2015 anställdes den förre löjtnanten Douglas Giovanny Bustillo som säkerhetschef.

Denne ska ha engagerat en tidigare kollega, Mariano Díaz, major i specialstyrkorna och med ett förflutet i den militära underrättelsetjänsten. Både Bustillo och Díaz fick sin militära utbildning i USA. USA:s militära närvaro i Honduras kommer sig av "kriget mot drogerna".

En tredje misstänkt, Henry Javier Hernández, var sergeant inom specialstyrkorna. Han utbildades till prickskytt och var direkt underställd Díaz? befäl. Hernández ska i sin tur ha anlitat ytterligare en ex-soldat och tre yrkesmördare för att utföra dådet. Han greps i Mexiko och är den ende av de häktade som lämnat uppgifter i domstolen, där han erkänt sin inblandning men menar att det skett under tvång.

Enligt hans vittnesmål och telefonlistor besökte Bustillo och Hernández La Esperanza, staden där Cáceres bodde, vid ett flertal tillfällen veckorna före hennes död. Domstolshandlingarna inkluderar sms som åklagaren tror innehåller kodade hänvisningar till mord.

Förutom förre säkerhetschefen har ännu ingen i företagsledningen häktats.

Tackat nej till bistånd

- Med tanke på de många hot som hon tog emot, den Inter-amerikanska domstolens krav på att hon skulle få beskydd och den offentliga oro för hennes säkerhet som flera FN-organ och andra internationella organisationer uttryckte, är det svårt att se hur regeringen skulle kunna tillåta att man inte går till botten med vilka som verkligen ligger bakom mordet, säger advokaten Victor Fernandez från organisationen Movimiento Amplio de dignidad y justicia till Amnesty Press.

Den honduranska regeringen lär ha tackat nej till Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheternas erbjudande om att bistå med en oberoende utredning.

- Det stärker inte precis bilden av att representanter för regeringen inte skulle vara inblandade, menar Fernandez.

Medan brottsutredningen pågår står dammbygget still. Bland annat har nederländska riskkapital-/utvecklingsfinansieringsbolagen FMO och finländska Finnfund nu dragit sig ur projektet. Världsbanken, kinesiska Sinohydro och tyska Siemens lämnade det redan 2013 då en annan motståndare till dammen mördades.

Utreder byggtillstånd

Sedan fjolåret pågår en utredning kring det statliga byggtillståndet som omgärdas av en mängd oklarheter. Desas?hållbarhetschef och två före detta statssekreterare på det honduranska miljödepartementet sitter också häktade i väntan på rättegång för att ha brutit mot ILO:s konvention 169, som Honduras till skillnad från Sverige skrivit under. Enligt den internationella överenskommelsen ska urfolk som lever på land, vars naturresurser staten vill exploatera, tillfrågas innan tillstånd kan ges. Så har inte skett i fallet Agua Zarca.

"Fruktansvärt brott"

Nu höjs röster även i USA om att alla korten ska upp på bordet. Enligt ambassaden i huvudstaden Tegucigalpa har USA haft experter involverade i utredningen från början. Bland andra menar senator Ben Cardin, uppsatt medlem av senatens utrikesutskott, att USA:s stöd till Honduras bör villkoras:

- President Hernández och justitieminister Chinchilla måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att undersöka mordet på miss Cáceres och se till att förövarna av detta fruktansvärda brott ställs inför rätta. Hennes död kan inte ända i straffrihet och ett internationellt stöd för en omfattande utredning är nödvändigt.

En detaljrik rapport från den internationella organisationen Global Witness visar på en tydlig koppling mellan regeringen och flera företag med tillstånd att bygga vattenkraftverk i Honduras. När rapporten presenterades i januari hotades organisationens företrädare offentligt av den honduranska miljöministern.

Rapporten visar yttermera att Honduras just nu är det farligaste landet i världen för miljöaktivister. De senaste sju åren har 123 personer med kopplingar till landets miljörörelse bragts om livet; sedan mordet på Berta Cáceres ytterligare sju aktivister.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se