Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 3 mars 2017

Arbetsskadade får inget

Arbetsskadeförsäkringen har stötts och blötts under årtionden och kallas "Den bortglömda försäkringen". Regeringen har åter tillsatt en utredning som ska se över den och lämna en redovisning av uppdraget till den 31 mars 2017.

Som ofta är utredningar styrda med avsikt att se över särskilda frågor. Det är angeläget att Försäkringskassan och andra myndigheter inom området ges goda möjligheter att lämna synpunkter och uppdrag. Utredaren ska därför samråda med företrädare för arbetsmarknadens parter, forskare, myndigheter och organisationer. Någon organisation för de arbetsskadade finns inte, så vem företräder de som skadats för livet på sitt arbete? Så vem håller den debatten vid liv?

Lagen om arbetsskadeförsäkringen, LAF, har som portalparagraf att den som skadas i arbetet ska ha full ersättning för sin inkomstförlust. Försäkringskassan anser dock att för mycket pengar rinner ur statskassan och har därför med några pennstreck ändrat lagens innebörd. Aftonbladets ledare den 2 mars 2016 konstaterade krasst: Arbetsskadade får inga pengar".

Arbetsskadeutredningen 2012 påvisade ett skrämmande scenario. Under ett år 2007 minskade de godkända arbetsolycksfallen med 50 procent, trots att inga nya lagar eller förordningar tillkommit, inte heller någon förändring av arbetsskadebegreppet. Antalet godkända livräntor under perioden 2005-2011 minskade med 85 procent.

Myndigheterna styrs av politiker, men det märkliga är att Försäkringskassans tjänstemän inte följer lagstiftningen. I en tid när tystnadskulturen på arbetsplatserna spridit sig har friheten beskurits och handläggarna följer direktiven uppifrån med orden: Vi bara lyder. De flesta som anmält sina arbetsskador det senaste decenniet har inte fått arbetsskadan godkänd av Försäkringskassan. De som ändå fått sin arbetsskada godkänd får bara halv ersättning.

Inga ändringar av intentionerna bakom arbetsskadelagen har tillkommit sedan 1975, men ändå har försäkringen urholkats av Försäkringskassan.

Av förarbetet till lagen framgår att en förutsättning för att livräntan skall höjas är att inkomstförsämringen har föranletts av arbetsskadan, till exempel genom att denna har förvärrats och ytterligare minskat den skadades arbetsförmåga.

Lagstiftaren har givit ett exempel på vad som kan vara en orsak till att få en förhöjd livränta. Försäkringskassan har tagit detta som anledning till att neka full ersättning med livränta åt de arbetsskadade. Men första delen av meningen står för sig själv: "En förutsättning för att livräntan skall höjas är att inkomstförändringen har föranletts av arbetsskadan?"

Det framstår som kristallklart att inkomstförändringen har föranletts av arbetsskadan, som det står skrivet. Kan man inte arbeta som byggjobbare efter att ha ramlat ner från ett tak och fått livslånga skador, så finns inte förmågan att arbeta över huvud taget. Intentionen hos lagstiftaren är glasklar, att man har rätt till ersättning för sin inkomstförlust.

Den som klagar över Försäkringskassans beslut har ingen framgång. De håller hårt på praxis och regelverk som de själva skapat, som att bara betala halv livränta till de arbetsskadade. Den som gått och skadat sig på arbetet och lider hela livet, får först en begränsad ersättning från Försäkringskassan, sedan en klenare pension efter 65 år fyllda.

Det är inte lätt för den som skadats allvarligt, med ständig värk och smärtlindrande mediciner, och inte kan återgå i arbete. Dessutom ska hen slåss mot myndigheten, utan hjälp och utan juridisk kompetens. Försäkringskassan är en statlig myndighet och som medborgare förväntar man sig att de nåtminstone ska följa gällande lagar.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se