Mänskliga rättigheter i fokus

Jallow Momodou.

Aya Mohammed.

Soraya Post.

Alice Bah Kuhnke.

Amineh Kakabaveh.

Jelena Memet.

Lawen Mohtadi.

Amani Massoud.

Irene Molina.

Elena Namli.

Stefan Jonsson.

Tobias Hübinette och Samson Beshir.

Petra Kahn Nord och Ingrid Lomfors.

Gäller inte mänskliga rättigheter för alla? Vill alla ha mänskliga rättigheter? Människor kämpar modigt för mänskliga rättigheter, mot främlingsfientlighet och rasism, medan andra ifrågasätter och slår ned på orden som används. Hur går det ihop? Och kan grupper som utsätts för hat och rasism i Sverige enas i sitt motstånd? På Mänskliga Rättighetsdagarna väcktes frågor och det gavs även några svar.

MR-dagarna är ett samarbetsprojekt för alla som arbetar med och intresserar sig för mänskliga rättigheter. Deltagare och medverkande är forskare, studenter, tjänstemän, aktivister, politiker och ideellt engagerade. Det äger rum årligen, nu i år i Göteborg, för att bidra till utvecklingen av mänskliga rättigheter i Sverige och internationellt.

Även i år stod ett stort antal organisationer och myndigheter som arrangörer, samarbetspartners och stödjare av Mänskliga Rättighetsdagarna i Göteborg, bland dem regeringskansliet, kommuner och landsting och Svenska kyrkan. Det är föreningen Ordfront som är ekonomisk och juridisk värd.

Temat för MR-dagarna 2015 var: Tillsammans mot rasism - agera för allas lika värde lokalt och globalt. Det gavs många exempel på motstånd, aktivism och kamp för mänskliga rättigheter. Amineh Kakabaveh från Västerpartiet berättade om arbete för att kvinnor i svenska förorter ska ha tillgång till sina mänskliga rättigheter. Hon tillhör organisationen Varken hora eller kuvad som verkar för att alla ska ha rätt till feministiska landvinningar. Den geografiska flykten kan också ses som en flykt i tiden till en modern kvinno- syn och jämställdhet.

Jelena Memet från Serbien är knuten till Alternative Girls' Center som arbetar med utbildning för att stödja unga kvinnors rättigheter i ett samhälle med växande nationalism och patriarkala strukturer. Liksom i övriga Europa, finns även i Serbien en växande konservatism som står för återgång till traditionell familjesyn, krafter som har stöd av kyrkan och politiker. Sida står bakom jämställdhetsarbete i bland annat Serbien. Det är bara att hoppas att den typ av verksamhet som Jelena Memet representerar inte drabbas av nedskärningar som kan bli följd av aviserade omprioriteringar av statsmedel från bistånd till flyktingmottagande.

Många unga gymnasieelever hörde för första gången talas om Katarina Taikon, den romska författaren och människorättskämpen, när journalisten, författaren och dokumentärfilmaren Lawen Mohtadi berättade om henne och visade utdrag ur filmen Taikon (2015).

Kämpande människor har haft stöd i de mänskliga rättigheterna, som även finns lagfästa. Men dessa rättigheter, ibland kallade liberala rättigheter, har ifrågasatts. Den egyptiska människorättsaktivisten Amani Massoud tecknade en mörk bild av utvecklingen under de fem år som gått sedan den arabiska våren. Massoud menade att mänskliga rättigheter uppfattas som ett hot mot tryggheten. Militären är åter vid makten och en majoritet föredrar den nuvarande relativa stabiliteten framför det kaos som rådde efter revolutionen 2011.

Professorerna Irene Molina och Elena Namli från Uppsala universitet, respektive Stefan Jonsson från Linköpings universitet hade invändningar mot hur mänskliga rättigheter använts. Elena Namli menade att i många fall har liberala fri- och rättigheter kommit att legitimera maktövergrepp. Stefan Jonsson visade hur "Civil Rights" använts i politiska syften på liknande sätt som "civilisation" och religion kommit att legitimera kolonisation i tredje världen.

Tema för MR-dagarna var även hur språk, bilder och symboler används för att inkludera eller exkludera människor. I svensk juridik förekommer inte längre begreppet ras vilket har ersatts med etnicitet som en av flera grunder för diskriminering. Detta berättade Samson Beshir, Ungdom Mot Rasism och Tobias Hübinette, docent vid Karlstads universitet under seminariet Rasism - vad är det egentligen? De reflekterade kring konsekvenser om vi inte längre kan tala om raser. Kan det innebära att det blir svårare att identifiera rasism, särskilt sådan som grundas på yttre drag?

Hübinette pekade på hur vi alla konkret är delaktiga i rasistiska strukturer som avgör hur vi flyttar, vem vi anställer och vem vi blir tillsammans med. Beshir och Hübinette ifrågasatte också ord som "tolerans" och "främlingsfientlighet" som de menade kan befästa ett ovanifrånperspektiv på dem som ska "tolereras" och ses som "främlingar".

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke inledde Samling mot rasism, ett panelsamtal där flera olika aktörer debatterade samverkan mot afrofobi, antisemitism, antiziganism och islamofobi. EU-parlamentarikern Soraya Post (FI) medverkade tillsammans med Jallow Momodou från Afrosvenskarnas Forum för rättvisa, Petra Kahn Nord, Judiska ungdomsförbundet, Ingrid Lomfors, Forum för levande historia samt Aya Mohammed från Sensus och Projektet Mångfald, Islamofobi, Organisering.

Ingrid Lomfors framhöll att rasism är något som den enskilda människan är del av. Liksom Post framhöll hon det individuella ansvaret. Människorättsarbete måste även utgå från individperspektivet: "Mina rättigheter är också dina rättigheter." Panelsamtalet visade att det kan vara svårt för olika intressen att förenas, det finns motsättningar mellan utsatta minoritetsgrupper. Trots det kunde deltagarna enas om vikten av samarbete.

Ordfronts demokratipris för 2015 går till Läkare i Världen, en del av det internationella nätverket Médecins du Monde som arbetar för allas mänskliga rätt till vård. Läkare i Världen erbjuder medicinsk vård, psykosocialt stöd och juridisk rådgivning till några av vårt samhälles mest utsatta. Priset delades ut under MR-dagarna.

Motiveringen löd: "Där välfärdssamhället har brustit i sitt ansvar har Läkare i Världen ryckt in för att säkra EU-migranters män- skliga rätt till vård."