Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 47, 20 november 2015

Grönlandsisen smälter snabbare än beräknat

Grönlands glaciärer smälter snabbare än de växer. Resultatet är att tillräckligt mycket vatten tillförs till havet för att höja ytan med 0,68 millimeter om året. Men det är långtifrån bara Grönland som drabbas av den globala uppvärmningen. Arktis kan inom några årtionden vara isfritt om sommaren.


Grönlands yta är till 80 procent täckt av inlandsis. Glaciärerna är upp till 3 000 meter tjocka på vissa ställen. (Foto: Doc Searls / CC-BY)

Grönland är världens största ö och det finns därför inga landgränser, men det finns maritima gränser mot Kanada, Island och Norge. De vattenområden som omger Grönland är Norra ishavet mot norr, Grönlandshavet mot öst, Atlanten och Labradorhavet mot syd, samt Davis sund och Labradorbukten mot väst.

Grönland har under åtminstone 4500 år varit bebott av arktiska folkslag, som ursprungligen kom från den Nordamerikanska kontinenten. I början av 900-talet bosatte sig vikingar på den då obebodda södra delen av Grönland. Det var Erik den röde som utvandrade till Grönland från Island. Vikingakolonierna försvann i slutet av 1400-talet. Danmark etablerade suveränitet över ön i början 1700-talet. Huvuddelen av befolkningen bor idag på västkusten.

En mycket stor del, omkring 80 procent av öns yta, är täckt av inlandsis medan resten är isfritt. Isen består av glaciärer och de finns till största delen i öns inland. Isen är i genomsnitt 1500 meter tjock men på några ställen är den ända upp till 3000 meter. Glaciärer rör på sig genom att mer vatten tillkommer i form av nederbörd, och ute vid kusterna mot havet kalvar glaciären stora isberg. Det finns 242 glaciärer på Grönland.

243 gigaton is smälter

Glaciärerna på Grönland smälter nu och det i betydligt snabbare takt än vad forskarnas teoretiska modeller tidigare har förutspått. Isavsmältningen varierar mycket från plats till plats, istäcket tunnas ut på vissa ställen och på andra växer isen trots att temperaturen ökar. Isen smälter dock mer än den växer i sin helhet. Upp emot 243 gigaton is per år smälter bort, vilket motsvarar en höjning av vattennivån på ungefär 0,68 mm/år globalt sett. Som en jämförelse väger allt vatten i Vänern och Vättern tillsammans ungefär 230 gigaton.

Det finns forskning som visar hur svängningarna i jordens klimat gick till för mer än 100000 år sedan. Under Eem, den förra värmeperioden för 130000 år sedan, var temperaturen på Grönland runt åtta grader varmare än i dag. Detta varade till för ungefär 115000 år sedan. Därefter har Grönland kylts ned gradvis i den senaste istiden. Prover på isen har tagits i det internationella isborrprojektet NEEM (North Greenland Eemian Ice Drilling) på norra Grönland. Borrarna har drillats genom hela isen, cirka 2,5 kilometer, och ända ner till berggrunden. Analyserna av isborrkärnan visar på högre temperaturer under Eem än vad modeller har tytt på för norra Grönland.

Mindre känslig än väntat

Under Eem var havsnivån 4-8 meter högre än nu, och trots den kraftiga uppvärmningen var ytan på inlandsisen bara några hundra meter lägre än vad den är i dag. Det visar att Grönlands inlandsis bara bidrog till mindre än hälften av den totala havsnivåhöjningen under Eem.

Det som är positivt med denna information är att Grönlands inlandsis inte är så känslig för temperaturökningar under interglaciala perioder som forskare tidigare trott. Det som i stället är illavarslande är att om Grönlands inlandsis inte försvann under Eem så måste det vara Antarktis inlandsis som bidrog med den betydande delen av vattenmassan för höjningen av havsnivån. Därför kan Antarktis vara känsligare än vad vi har räknat med.

Isen från Eem-perioden visar tydliga tecken på att inlandsisens yta smälte. Smältvatten rann ner genom snön och frös till i nya smältlager. Sådana smältlager är ovanliga i den nyare isen från de senaste 5000 åren. Det styrker ytterligare att Eem-perioden var mycket varmare än idag. Dagens ökande temperaturer gör det troligt att ytsmältning blir mer vanligt på Grönland och att klimatförhållandena de närmaste 50-100 åren blir mer Eem-liknande.

Näst viktigaste värmekällan

Golfströmmen är den viktigaste havsströmmen i vår del av världen. Den börjar vid Mexikanska golfen och går upp över Atlanten och mot norra Europa. Näst efter solen är Golfströmmen Europas viktigaste värmekälla. Utan den skulle klimatet vara mycket kallare och det skulle vara besvärligare för oss att bo här uppe i Europa. Utan Golfströmmen skulle klimatet i Norden vara ungefär som i Sibirien och kusterna vara täckta av is större delen av året.

Under de senaste 100 åren har vattenflödet från Golfströmmen avtagit i styrka men det syns särskilt tydligt efter 1970-talet. Mätningar visar att områden i Nordatlanten blivit mycket kallare. Detta kan bero på att Grönlandsisen smälter allt snabbare vilket bromsar flödet i Golfströmmen. Det kommer långsiktigt att påverka klimatet och ekosystemen både i Nord-amerika och Europa.

Golfströmmen drivs normalt av de skillnader som finns i vattnets densitet. Kallt vatten med hög salthalt är tungt och sjunker mot botten. De varma strömmarna från söder är lättare och rör sig nordost mot Europa. När smältvattnet från Grönlandsisarna, som har låg salthalt, blandas med den varma Golfströmmen störs flödet och då bromsas strömmen in.


Isbjörnar räknas nu som sårbara på IUCN:s röda lista. Om Arktis blir isfritt kommer det att drabba många arter. (Foto: U.S. Fish and Wildlife Service)

Tinande permafrost

Permafrosten på Grönland har också börjat tina. Därför ökar mikroorganismernas aktivitet i jorden och alstrar värme. Denna värme gör att både issmältningen och nedbrytningen av organiskt material ökar och det leder i sin tur till ytterligare störningar i Golfströmmen samt högre utsläpp av växthusgaser, framför allt metan.

Golfströmmen har enligt forskare försvagats mycket, vilket troligtvis är den största förändringen på tusen år. FN:s klimatpanel skrev 2013 att risken för att den skulle ändras bara var 11-34 procent, men nu tyder all forskning på att detta redan har skett. Golfströmmen kan till och med kollapsa om den försvagas för mycket.

Klimat som Sibirien

Klimatforskare uttrycker oro för att klimatförändringarna kan få Golfströmmen att ändra riktning eller till och med avstanna. I så fall skulle klimatet i västra och norra Europa tydligt påverkas till det sämre.

Enligt den ledande internationella organisationen för klimatförändringar, IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, kan Golfströmmen med nuvarande beräkningar försvagas med så mycket som 25 procent. Men eftersom den inte avstannar helt eller byter riktning kommer klimatuppvärmningen ändå att göra att det blir varmare i Europa

Forskare på Grönland blev chockade när de mätte isav-smältningens hastighet. Informationen visade att avsmältningen av ytisen på Grönland gick från 40 procent till 97 procent på bara fyra dagar under juli. Men det är inte bara Grönland i Arktis som smälter.

Data pekar ända sedan 1979 på att bara 30 procent av isavsmältningen i Arktis går att se som naturliga processer. Resten är troligen påverkat av människan genom utsläppen av växthusgaser. Dessutom är denna siffra på 30 procent troligtvis den översta gräns för naturliga smältprocesser. Kanske sker så lite som fem procents avsmältning naturligt?

Isfritt Arktis

Arktis kan bara inom några årtionden vara helt isfritt om somrarna. Det kommer att skada djurlivet där och dessutom öka effekten av klimatförändringarna ytterligare, eftersom solljuset inte längre reflekteras bort av den ljusa isen.


NOAA beräknar att havsisen förlorar nära hälften av den volym den hade på 1950-talet fram till 2050-talet. (Bild: NOAA)

På grund av den globala uppvärmningen uppstår stora prob-lem och de ekologiska effekterna kan kanske lättast ses just i polarregionerna. Isarna förtunnas och smälter tidigare under säsongerna och fryser dessutom igen allt senare.

Förtunningarna gör att perioderna med instabila isar blir längre, vilket gör det svårare för isbjörnarna att skaffa mat. Födo-perioden för isbjörnarna blir kortare och svältperioden längre; nu har till och med kannibalism noterats hos isbjörnarna. Dessutom kan de inte längre göra grottor för att föda sina ungar.

IUCN: Isbjörnar "sårbara"

Isbjörnarna har blivit ett symboldjur för klimatförändringarna och de blev rödlistade som "sårbara" den 4 maj 2006. Det är den lägsta av kategorierna som används för hotade arter av IUCN, International Union for Conservation of Nature.

De kommer troligtvis tvingas flytta söderut till fastlandet för att överleva. Då kan de få problem genom att de måste konkurrera med grizzly- och brunbjörn, som är betydligt bättre anpassade för den sortens miljö.

De byten som finns på land skulle inte heller hålla isbjörnarna vid liv i längden, eftersom de inte kan processa de energifattiga intagen tillräckligt fort för att kunna hålla sig i gott skick. För att ha god kondition behöver de valarnas och sälarnas fettlager, som innehåller mängder av energi. Men det finns fortfarande över 20000 isbjörnar kvar. Vilket kan jämföras med tigern där det finns mindre än 4000 individer kvar i världen.

När olika sorters is, som flerårig- och säsongsis, försvinner påverkar det naturen i Arktis och ekosystemen på olika sätt. Säsongsisen är tunn och smälter, medan den fleråriga isen är tjockare och aldrig tinar.

Rapporterna kan variera mycket om när och hur isarna försvinner, men den generella åsikten är att isarna smälter hastigt. De flesta anser att stora delar av polarisarna kan vara isfattiga eller helt isfria inom de närmsta hundra åren om ingen förändring sker.

Svårt att förutsäga

Den forskning som gjorts visar hur svårförutsägbara klimatförändringarna är. Det är i stort sett omöjligt för oss människor att förutsäga exakt vilka effekter den globala uppvärmningen kommer att ha på klimatet och ekosystemet. Detta argument räcker för att vi måste sluta använda fossila bränslen och andra växthusgaser som påverkar jordens klimat.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se