Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 45, 6 november 2015
Livet som sakletare
Svinnlandet
Andreas Jakobsson
Offside Press
Andreas Jakobsson hade naturligtvis hört talas om dumpstrare. Människor som levde på att hämta mat från smutsiga, illaluktande containrar. Kunde det verkligen vara ett sätt att leva? Och för vem?
Med det var innan den första rundan. Innan den där kvällen i Stadsparken i Uppsala tillsammans med kompisen Susanne. En tyst julikväll med stor himmel, när allt doftar av sötvarm högsommar. Då berättar Susanne hur bra hennes affär är. Ja, inte dagtid alltså. Utan soprummet om nätterna.
Småbarnspappan Andreas säger inte genast nej. Livet har blivit mer inrutat - och dyrare. Kanske dumpstrandet kan råda bot på båda problemen? Han börjar googla och häpnar över dumstringssajternas berg av glänsande grönsaker och frukt.
Tre veckor senare, klockan 23:45, när de sista anställda åkt iväg, glider porten till Favoritbutiken upp. En okänd tjej ställer standardfrågan "är ni här ofta?" och sedan lyfter de på locken. Han känner den tickande förväntningen när han öppnar en halvfull säck med hårda kanter: massor av intressanta saker.
I sin plirigt humoristiska bok Svinnlandet berättar Andreas Jakobsson stolt om resultatet av första nattens övning. Tio tomater, paprika, persikor, en rödlök, en bit ingefära, broccoli, äpplen, en palsternacka, två knippen rädisor. På morgonen tvättar han sin skörd omsorgsfullt medan sambon tittar på. Sonen Ervin, tre år, får förklaringen att pappa "hittat" alltihop.
Så börjar Andreas liv som sak-letare. Han tar hand om de fem hela ölflaskorna i en förpackning på sex och den överblivna halvan av en ask med två tvålar. Liksom frysta ankbröst, fullkornspasta, risottoris, müsli, knäckebröd... Han följer Livsmedelsverkets rekommendationer om vad som anses säkert och för noggrant bok över hur mycket han tjänar.
Engelskans dumpster diving betyder containerdykning: eftersom sakletarna lägger sig på kanten till en container och lutar sig ner i den den: dyker ner. Snart upptäcker Andreas en hel värld av andra sakletare. Standarverket heter The Art and Science of Dumpster Diving av John Hoffman och kom redan 1993. Här får läsarna veta hur en säck skärs upp, vilka kläder som är lämpliga och hur besvärliga medmänniskor hanteras.
Affärerna i Uppsala har olika taktik vad gäller dumpstrare, upptäcker han. Några använder flera lås - utan framgång - medan andra låter sopdörrarna stå öppna. Det blir enklare så. Snart konstaterar han att samhällets verkliga olycksbarn, romska tiggare och hemlösa, aldrig syns till i soprummen. I stället är det företagsamma människor som lever på marginalen.
Andreas Jakobsson är frilansjournalist, dumpstrare och numera även författare. (Foto: privat)
Är verksamheten förbjuden? Kanske, kanske inte. Och vad är moraliskt riktigt?
Andreas Jakobsson är journalist och går vidare, han börjar undersöka hela området. Ur en kretsloppssynvinkel är svinn förstås ett jätteproblem: föda som odlas utan att ätas, varor som produceras men inte används... En rovdrift på jordens resurser, men var finns de största problemen?
Enligt en ofta citerad siffra ur statliga Smed-rapporter från 2012, Sveriges enda svinnrapport, ska hushållen stå för två tredjedelar av allt svinn. Tio gånger mer än livsmedelsbutikerna och grossisterna. Men när Andreas detaljstuderar sifforna inser han att slutsatsen är helt felaktig: "Något är skumt och det är inte ruttna grönsaker", skriver han.
Han börjar använda entrédörrarna i stället för bakdörrarna. Forskaren Mattias Eriksson, doktorand på lantbruksuniversitetet i Uppsala, ger ett par svar.
De stora livsmedelsbutikerna har krav på att tillhandahålla alla typer av varor och då blir det knepigt att beställa, vilket är ett skäl till svinnet. Nya produkter som lanseras ger stort svinn, liksom kampanjer där för många varor rutinmässigt tas in. Men största svinneriet gäller mjölkprodukter, kött, bröd, frukt och grönt. Morötter är den vanligaste grönsak som dumpas, bruna bananer finns i varje container.
Andreas Jakobsson går ännu längre. Han studerar riksdagspartiernas program och konstaterar att svinnfrågan inte nämns någonstans. I regeringsöverenskommelsen mellan MP och S finns en halv mening om att "minska avfallet och öka återvinningen".
Men inget mer, suckar han.