Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 17, 24 april 2015

Miljögifter i barnmat och mjölk

När det gäller frågan hur miljögifter i vår mat påverkar vår hälsa finns en oegentlighet. Nästan alltid när problem med ett miljögift presenteras i media förknippas detta med ett livsmedel med höga halter. Nyligen hörde vi om arsenik i riskakor, vi har hört om dioxiner i fet Östersjöfisk, polycykliska aromatiska kolväten i grillad mat, kadmium i musslor och åtskilligt annat.

Även om detta är sant så är det samtidigt vilseledande. Det är inte halten i livsmedel som är avgörande - det som har betydelse och kan skada vår hälsa är det totala intaget av miljögifter.

De livsmedel som uppges ha höga halter äter vi i många fall sällan, medan andra livsmedel med lägre halter äter vi ofta. Därför är det det sammanlagda intaget av miljögifter från många baslivsmedel som avgör hotet mot vår hälsa.

I och med att intresset inte fokuseras på baslivsmedlen är det faktum att dessa innehåller många svåra miljögifter närmast okänt. Oroliga småbarnsföräldrar ber att Arla ska avbryta tillförseln av miljögifter med avloppsslam till mjölk. Men Arla svarar:

"Arlas mjölkprodukter är säkra. Branschen analyserar regelbundet kadmium och andra metaller, bekämpningsmedel, dioxiner, PCB och flera andra miljögifter för att försäkra sig om att inga oönskade ämnen finns i mjölken."

Detta är inte sant, men ingen reagerar. Skulle däremot fiskare från Östersjön säga att "inga oönskade ämnen finns i strömmingen" skulle detta väcka stort uppseende och protester. Livsmedelsverket har påvisat ett 20-tal svåra miljögifter i mjölk, bland annat från grupperna dioxiner och PCB, klorerade bekämpningsmedel, perfluorerade ämnen och bromerade flamskyddsmedel. Om man letat mer effektivt hade man även hittat andra miljögifter.

Just denna bristande redovisning av miljögifterna i baslivsmedel, som exempelvis i mjölk, gör det möjligt för ekonomiska intressen att smyga in ännu mer miljögifter i mjölk, mjölkersättning± och annan barnmat.

Den troligaste orsaken till att myndigheterna inte redovisar miljögifterna i baslivsmedel är att man inte vill sprida "onödig oro". Eftersom vi måste äta våra baslivsmedel - med eller utan miljögifter - anses det vara bäst att utelämna uppgifter om innehållet av miljögifter. När en tjänsteman vid Livsmedelsverket fick frågan varför verket varnar för dioxin i fet Östersjöfisk men inte för det betydligt större intaget av dioxin från mjölk, svarade hon "Vi måste ju äta något" (Aftonbladet 20/11 2013).

Dioxin är ett mycket farligt miljögift, i synnerhet för foster och små barn. Livsmedelsverket slår fast att "Dioxin och PCB lagras i fettväven under flera år. Därför är det bra att utsättas för så lite dioxin och PCB som möjligt under uppväxten. Höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka hjärnans utveckling, vilket bland annat kan ge beteendestörningar.

Ämnena misstänks även påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystem samt orsaka cancer. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB. Ämnena förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken".

Om immunförsvaret påverkas kan detta bana väg för ökad infektionskänslighet.

En dansk undersökning av tvååringar visar att dioxin och dioxinliknande PCB var de hormonstörande miljögifter som leder till högsta riskerna för anti-androgena störningar av hormonsystemet. Undersökningen anger att dioxin och PCB kommer med livsmedel.

Vidare menar personal vid barnhälsovården att en rad hälsostörningar tycks öka i dag: allergier, diabetes, tidiga födslar, färre normala förlossningar, låga födelsevikter, fetma eller extremt låg vikt, beteendestörningar och förkylningsastma.

Från vilka livsmedel kommer vårt intag av dioxinerna - i synnerhet hos kvinnor i barnafödande ålder? Enligt Livsmedelsverket kommer 33 procent av dioxiner från mejeriprodukter och 7 procent från fet Östersjöfisk. Källa: Organiska miljögifter hos gravida och ammande, Livsmedelsverket rapport 4 - 2006.

Eftersom mjölkprodukter används för tillverkning av modersmjölksersättning följer miljögifterna med till ersättningen. Enligt en undersökning hos Livsmedelsverket var dioxinhalten högre i ersättning än exempelvis i barnmat med fisk (torsk). Detta är anmärkningsvärt. Vanligtvis brukar fiskprodukter förknippas med miljögifter. Källa: Livsmedelsverkets rapportserie nr 23/2012.

Gruppen polycykliska aromatiska kolväten (PAH) innehåller några av de farligaste miljögifter vi känner till. Det beror på att flera av dem är komplett cancerframkallande, så kallade genotoxiska. Det innebär att de kan ge upphov till cancer oavsett intagets storlek. Stort intag ger stor risk för cancer och eventuell död - litet intag ger liten risk, men risken är inte avlägsnad förrän intaget är noll.

Livsmedelsverket anger att polycykliska aromatiska kolväten kan utgöra en möjlig "kemisk fara" i mjölkpulver och vasslepulver - råvara för ersättning. Verket har undersökt halten av PAH i välling från de två största tillverkarna av barnmat. Resultatet var nedslående. Man uppmätte 15 olika PAH, varav sex är komplett cancerframkallande. Källa: Livsmedelsverkets rapportserie nr 28/2013. PAH har också påvisats i fullkornsmjöl.

Alla redovisade miljögifter kan påvisas i navelsträngsblod. En viktig källa för miljögifter i mjölk och andra livsmedel är spridningen av avloppsslam. Detta måste upphöra omgående!

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se