Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 35, 29 augusti 2014

Jordbruk utan att äga jorden

Med djurhållning i flera lager, ständigt i rörelse och med många olika arter, har bonden Joel Salatin skapat ett lantbruk som både respekterar naturen och djuren och är extremt lönsamt. Han avslöjar att en del av framgångsreceptet bygger på att låta djuren göra mycket av jobbet.


Joel Salatin. (Foto: Sofia Härén)

"En dag både för innovativa odlare och för dig som har ambitionen att börja odla." Så presenteras jordbrukskonferensen som gick av stapeln den 4 augusti på Stockholms universitet. Internationellt kända namn som Joel Salatin från Polyface farm i USA och Darren Doherty, Regrarians Ltd från Australien, var på plats men även många från omställningssverige, bland annat Joel Holmdahl, som driver Finngården Rikkenstorp och varumärket "Red meat" (inspirerat av Polyface farm och med en röd politisk vinkel), Emilia Rekestad från Reals och Ekobyrörelsen, och Philip Weiss från Permakultur Stjärnsund.

Många av de inbjudna svenska gästerna påpekar att det behövs politiska beslut för att underlätta för mindre jordbrukare och matproducenter.

Stuart Pledger, en av arrangörerna, bland annat grundare av Sustainable leadership laboratory, föreläsare och konsult inom cirkulär ekonomi, berättade om detta och hur aquaponics fungerar, det vill säga ett kombinerat system med fisk och odling av grönsaker tillsammans.

- Det är en urgammal teknik och ett cirkulärt sätt att producera mat. Det fungerar som en stiliserad flod, säger han.

Stuart Pledger berättar att det är goda chanser att få finansiering för projekt inom cirkulär ekonomi från exempelvis Ellen McArthur foundation.

"Världens bästa bonde"

En av dagens huvudtalare, Joel Salatins budskap är också att du inte behöver köpa mark, göra stora investeringar eller ta banklån för att bli en framgångsrik jordbrukare.

Han kallar sig själv skämtsamt certifierad bioterrorist och har av tidningen Time kallats för världens bästa bonde. Anledningen är delvis för att hans familjejordbruk är extremt lönsamt men också de innovativa idéer som har gjort det möjligt.

- Alla tänker att "men det kommer inte fungera här!". Men till och med mina grannar skulle säga samma sak, påpekar han.

Hans gård ligger i Shenandoah Valley, delstaten Virginia vid USA:s östkust. Det är vid samma breddgrad som södra Europa men det är en ganska bergig region och Joel Salatin berättar att första snön kommer redan runt 15 september.

Polyface farm bygger på, som namnet antyder, flera olika verksamheter. De har störst fokus på betesmark och djur men även en stor del skog som de sköter.

- Problemet med många gårdar är att de är kapitalintensiva och inriktade på bara en sak. Det betyder att du blir slav under maskinerna.

Han förtydligar med att på ett teatraliskt sätt personifiera den gamla generationens bonde som lagt stora pengar och mycket slit på att bygga sin stora rejäla betongsilo: "Då måste du ju använda den!".

Joel Salatins metod är att låta naturen göra arbetet åt honom.


Skylten som visar till Joel Salatins Polyface farm i Virginia, USA. (Foto: Brian Johnson & Dane Kantner / CC-BY-SA)

Respektera grisen

Han beskriver hur de exempelvis på vintern har korna i en halvöppen lada med ett tjockt lager strö på marken. Det är allt från sågspån från den egna sågen, till gammalt hö och torra majskorn. Han kallar det för en "kol-blöja" för när det trampats ner med kornas gödsel läggs ett nytt lager på och det hela jäser i en anaerob (syrefri) process, vilket innebär att det inte luktar. Det kan låta slösigt att använda majs till detta, men det får sin förklaring i nästa steg, då korna får ge plats till grisarna. De bökar runt i det som varit växtrester och kodynga, äter upp majsen och gör om alltihop till fin kompost.

- Vi behöver inte göra jobbet och grisarna behöver inte styras, säger Joel Salatin. Vi använder oss helt enkelt av, och respekterar, grisens egen "grishet".

Han påpekar att vårt samhälle gör misstaget att behandla gödsel som avfall och jorden som skräp.

- Den svaga länken är i våra huvuden, att vi inte kan tänka utanför "lådan".

Ett annat exempel är hur de på vintern samlar grisar, hönor och kaniner tillsammans i stora långsmala tältstrukturer. På sommaren används tälten som växthus.

Genom att använda sin mark för många syften, med många olika arter, blir det heller inga stora problem med sjukdomar eller parasiter.

- Förvirrade sjukdomsalstrare är bra, säger han.

Han använder sig av samma princip ute på fälten. På sommaren går grisarna i skogen, de bökar upp marken när de letar föda och sätter igång markprocesserna. De sprider även svampsporer och ökar de symbiotiska förhållandena och mångfalden i skogen. Han menar att skogen är mer än bara virke. Samtidigt slipper de betala foder för grisarna.

För att hålla djuren inhägnade använder de sig av flyttbara elstängsel som fästs med rep runt träden.

Flyttbar infrastruktur

På ett liknande sätt flyttar de sina kor varje dag för att de ska få ut mesta möjliga ur betet.

- Gräset innehåller som mest näring i sin "tonårsperiod", berättar Joel Salatin.

På samma sätt som elstängslet är flyttbart har de byggt upp en infrastruktur med flyttbart vatten och skugga åt djuren. Det är vagnar på hjul som kan köras dit de behövs.

När korna betat ner tonårsgräset har de lämnat sina "visitkort", som Joel kallar det, i form av dynghögar. Snart är flugorna på plats och lägger ägg, och när larverna börjar kläckas är det dags för nästa steg: "Äggmobilerna", flyttbara hönshus som rymmer runt 800 hönor. De äter upp larverna och är Joel Salatins "sanitetsprogram".

- Vi behöver inte lägga pengar på läkemedel [mot parasiter] och får hönsägg som en biprodukt.

Han menar att hönorna är deras medarbetare.

- Vi ändrar förhållandet till djuret, eftersom vi är i samma lag. Tillsammans skapar vi en fetare, bördigare jord, säger han.


Grisarna går fritt i skogen med hjälp av flyttbara elstängsel. (Foto: Jessica Reeder / CC-BY-SA)

Separera ägandet

För att skydda hönorna mot rovdjur använder de sig av ett lättviktigt elektrisk nät som till och med kan köras i en skottkärra. Joel Salatin talar om den "bärbara gården" och det innebär att ägandet av marken kan separeras från brukandet av jorden.

- Det finns trösklar för unga människor att komma in i jordbruket eftersom de inte har finansieringen och den äldre generationen kommer inte ur det eftersom det inte finns någon som tar över. Båda sitter fast. Om vi i stället kan dumpa den kapitalistiska kostnaden så kan du bruka den mark som du inte äger.

Snabbköp en dålig vana

Joels son är med och driver gården och barnbarnen är redan involverade. De tar även in unga jordbrukare på praktik och flera av dem har startat egna affärsverksamheter parallellt på gården. I dag sysselsätter gården totalt tio personer, från att på 1960-talet när Joels föräldrar köpte gården knappt kunna ge en månadslön.

- Att ha alla dessa människor omkring mig är inspirerande, säger Joel Salatin.

De har i dag en omsättning på en miljon dollar per år vilket är 800 gånger högre än motsvarande gårdar i samma storlek. Delvis beror det på att de har åtta gånger lägre kostnader för sin infrastruktur i förhållande till vinsten.

De säljer sina produkter till cirka 2000 familjer i trakten och till lokala restauranger.

Han menar att vardagskonsumtionen behöver vara lokal, och det behövs en social rörelse för att skapa en förändring. Stormarknader och snabbköp ser han som en dålig vana.

Hitta din "klan"

För den producent som vill rikta in sig på den lokala marknaden har han några tips.

- Du behöver en uppenbar produkt, något med en annorlunda historia, en annan textur, ett mervärde. Hitta din "klan" som tror på det du gör. Sedan kan du lägga till fler kompletterande produkter. Uppmana också dina kunder att sprida budskapet, den som tar med sig en ny kund får en bonus av något slag.

En annan del av framgången menar han är deras noggranna bokföring och ekonomiska analyser.

- Visst är jordbruk mer än bara ett företag, men det är fortfarande ett företag.

Läs mer: www.polyfaces.com




Gräsrotsrörelse för lokal matproduktion

Skapa en förändring genom att stödja den lokala produktionen, både av mat och andra varor, säger Darren Doherty och Lisa Heenan som ser en växande rörelse för detta över hela världen.


Lisa Heenan, filmproducent, och Darren Doherty, konsult. (Foto: Sofia Härén)

Darren Doherty ses som en av de främsta konsulterna inom bland annat permakultur, uthållig markanvändning och jordrestaurering, med klienter över hela världen. Han och hans partner Lisa Heenan har som främsta prioritet att arbeta för de regenerativa, återuppbyggande processerna i biosfären.

- Vår viktigaste klient är planeten, berättar Darren Doherty, och genomgående i sin föreläsning tar han detta stora grepp om människan som art och naturen som vår hemvist.

Familjen har själva en gård i Eppalock i södra Australien och Lisa Heenan är också filmproducent. Efter att ha lärt känna Joel Salatin besökte de Polyface farms i USA och har gjort en filmdokumentär om deras arbete där. Och det ser de som sitt andra stora mål, att sprida kunskap om den regenerativa ekonomin, oavsett om det handlar om jordbruk, företag eller andra mänskliga aktiviteter.

- Det är viktigt att dokumentera arbetet på många olika sätt och visa detta för människor. Och det är många som vill se, säger Lisa Heenan. Du ska inte heller vara rädd för att samtala med människor i din närhet.

Darren Doherty berättar att de har haft över 11000 medverkande på 180 olika arrangemang sedan 2007.

Han håller även på med att skriva en bok: "Regrarians handbook" som kommer ut i slittåligt format 2015.

Starta om jordbruket

Ordet "regrarian", som paret även använder som namn på sitt företag, är en hopskrivning av orden "regenerativ" och "agrarian" (jordbruk).

- Vi behöver starta om jordbruket för de kommande 10000 åren, säger han.

Han menar att vi verkar i många olika klimat, det sociala, det ekonomiska och det mentala, medan det sista är det som är svårast att ändra på.

- Människan tar ofta dåliga beslut samtidigt som vi är duktiga på hybris. Vi tror att vi har rätt hela tiden. Så det är viktigt med ödmjukhet och att ta ett steg tillbaka.

Han berättar om de många olika filosofier och skolor som finns på det här området nu, permakultur är bara en av dem.

- Begränsa dig inte till en, uppmanar han. Vår generation behöver vara riktigt anpassningsbara för att överleva, och i beroende av varandra.

Vego eller djurhållning

Både Joel Salatin och Darren Doherty förespråkar djurhållning med respekt för djur och natur. Darren Doherty menar att det inte finns vegetariska ekosystem, djur är en del av kretsloppet, och om du själv ska vara "kon" krävs det mer jobb och energi. Efter föreläsningen berättar han och Lisa Heenan att de dock är vegetarianer när de är ute på resa, och har varit det i perioder, när de inte vet var köttet kommer ifrån.

- Vi behöver inte kött i varje måltid, säger Darren Doherty.

De etiska problemen med den industriella djurhållningen tycker de är högst relevanta.

- Du kan absolut vara vegetarian men många har hälsoproblem och har svårt att få i sig tillräckligt med näring, och du måste vara mycket disciplinerad.


Kon kan hjälpa dig att återställa bördigheten i marken, menar Darren Doherty. (Foto: 4028mdk09 / CC-BY-SA)

Återställa mark

De menar att i torra klimat är betande kor det bästa sättet att återställa förstörd mark och då kan man även använda biprodukten av det markuppbyggande arbetet. I fuktigt klimat, som här i Sverige, är det dock inte samma sak.

- Men lösningen är inte att överge betesmarkerna, för vi kan inte äta skog, säger Darren Doherty.

Han ser inte heller att permakultur är lösningen i en större skala.

- Vi var bara 1-2 miljoner människor på planeten när vi kunde leva på det sättet. Har du inte djur på gården blir det mycket mer jobb för dig och det är inte hållbart att behöva köpa in gödsel. Uthållighet är när den ingående energin är samma som det du tar ut, fortsätter Darren Doherty.

Lisa Heenan påpekar att du kan ha kor på din gård utan att äta dem.

- Du kan låta den bara vara en ko men den kan hjälpa dig att göra jobbet.

Förändring underifrån

De anser att förändringen av samhället måste komma från gräsrötterna, men människor kan också påverka genom det de konsumerar.

- Om du stödjer en särskild verksamhet får den mer inflytande och kan i slutändan påverka politiken för ett bättre mat- och jordbrukssystem.

Om du vill att saker ska ändra sig stöd de lokala producenterna, inte bara när det gäller mat utan om du vill en läderväska, köp den lokalt, säger Lisa Heenan.

Du betalar lite mer men du får bättre kvalitet och behåller pengarna lokalt.

- Vi säger inte "köp dyr ekologisk mat från Tyskland", köp lokal mat från bonden. Kolla så att de inte använder massa kemikalier och gå och prata med dem, fortsätter hon.

Darren fyller i:

- Många säger att de inte har råd, men om du menar allvar, vad lägger du pengar på annars? Är det viktigare att äta bra mat än att gå på bio varje vecka?

Det behöver inte heller vara svårt, man kan gå ihop en grupp människor och köpa direkt från en bonde, du slipper stormarknaden.

Darren påpekar att även om du betalar dubbla priset för vetet hos bonden så är det hundra gånger billigare än skräpbrödet du köper i affären.

- Folk förstår inte hur lite bönderna får i dag i det industriella systemet.

De upplever att människor blir mer och mer medvetna om detta.

- Det blir en del av deras livsstil, och på köpet blir de friskare och mår bättre när de känner sig delaktiga. För vem känner sig engagaerad i en stormarknadskedja? frågar Darren Doherty retoriskt.

Läs mer: www.regrarians.org

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se