Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 14, 4 april 2014

Väärt uttrycker motstånd

Det blir ett samtal om bland annat gruvbrytning och bruksorter i Norrlands inland och om att inte låta andra definiera vad som är viktigt i ens liv, när Miljömagasinet träffar fyra av de sex medlemmarna i gruppen Väärt när de är nere för sin första spelning i Stockholm.


Simon Österhof, Johan Airijoki, Pär Isling Poromaa och Frida Johansson berättar om sin musik och inspiration.

Gruppen Väärts senaste skiva Det kommer ett skalv inleds med spåret Gudlös predikan, som inte är en låt utan just en sorts predikan eller så kallat "spoken word". Pär Isling Poromaa, sångare och textskrivare i bandet skrattar lite när jag säger att den låter lite revolutionär, som ett brandtal.

Han berättar att just den här texten är skriven av en vän till dem från Gällivare, författaren David Väyrynen och är inspirerad av en laestadiansk predikan från Tornedalen.

- Det handlar om det enkla livet, och att göra sig av med de materiella dygderna. Men han är inte religiös utan skriver om att frångå tillväxten som samhällsfenomen och låta andra värden gå före. Vi ville ha med den för att belysa att tanken om evig tillväxt är problematisk, säger Pär.

Vi har satt oss tillrätta på Ekotekets gröna stolar i Kulturhuset i Stockholm. Med flera samhälls- och tillväxtkritiska spår på deras senaste skiva, som 10-tal och Medan vi sover, känns det passande att träffa Väärt just här. Kulturhuset fyller 40 år och har just nu en utställning om 1960- och 70-talets politiska konst.

Kollektiv produkt

Pär skriver texterna först och de fem musikerna i bandet skapar sedan musiken. De beskriver skivan som en kollektiv produkt som de jobbar fram tillsammans. Det är ett lite tyngre album än deras två tidigare och det passar bra med det allvarligare budskapet.

Det är en detaljrik och melodiös, poppig rock, väl avstämd med stämningsskapande stråkar, orglar, munspel och körer. Det drar mina tankar till de Luleåbaserade veteranerna The Bear Quartet och deras sångare Mattias Alkbergs svenska soloprojekt.

Pär Isling Poromaa och Johan Airijoki (gitarr och munspel) är uppvuxna med gruvbrytningen i Malmberget och skivan handlar mycket om motsättningen mellan människa och kapital, natur och industri. Låten Malmkaravanen handlar om just det.

Johan säger att detta är en känslig fråga där hemma och både han och Pär har tidigare jobbat i gruvindustrin.

- Det ger mat i magen, och många har byggt sitt hem och skapat sin familj tack vare gruvan. Men samtidigt underminerar man sitt eget hem, säger Johan.

Och när hjulen slutar snurra stannar även brukssamhället.

Kapitalet före människan

- Den befintliga gruvpolitiken är inte öppen för dialog, säger Pär. Kapitalet går alltid före människan och det drabbar hårdast de som inte inte har en stark röst.

När bostäderna måste flyttas på grund av gruvan har de som bor där inte de ekonomiska möjligheterna att hitta motsvarande boende någon annanstans.

- Det måste finnas en respekt och en förståelse för människors livssituation, säger Pär. Och en återinvestering i lokalsamhället.

Han påpekar att Kiruna som har 30 000 invånare inte ens har en avdelning för akutkirurgi eller ett BB i staden. Det har tagits bort.

- Det är en nedmontering av lokalsamhället samtidigt som statliga företaget LKAB gjorde nästan åtta miljarder i vinst förra året, säger han. Det är rent uppåt väggarna.

Simon Österhof (bas och gitarr), tycker också att det är en svår fråga att ta i och påpekar att de inte är emot gruvor i sig.

- Där är problematiken nedkokad till en fråga: Varför finns den här delen av Sverige? Är det för att plocka ut råvaror eller finns den för de människor som vill bo där?

Unga blir historielösa

I Pärs texter beskrivs både motstånd och sorg. I den nedtonade Gick genom världen ensam sjunger han om hur gruvorna skapar stora hål i naturen. Simon kallar det en "postapokalyps i verkligheten" och Johan berättar att stora områden i deras hembygd är avspärrade industriområden, eller snarare rasbranter.

- Det är platser som vi inte har tillgång till, säger han. De unga blir historielösa och de äldre blir av med platserna där de har byggt sina hem. Men det är inte bara sorg och uppgivenhet. Vi gör något konstruktivt och kreativt. Vi gör musik, fortsätter han.

Ett genomgående tema på skivan är också den ökande klyftan mellan stad och landsbygd. Pär menar att det är ett faktum att stadens betydelse lyfts fram i samhället eftersom den politiska makten utgår från Stockholm.

- Det finns inte insyn i platser som finns utanför storstan, säger han.

Simon är också kritisk till att Norrland ofta förminskas och bortses ifrån i media trots att det är en så stor del av Sveriges yta.

Framtidshoppet

Flera av texterna handlar också om längtan efter något mer, som Isak som handlar om oron och framtidshoppet för ett sovande barn. Pär tycker att det finns en oförståelse för vad ett samhälle är och för att det finns olika sätt att leva.

- Om all tankekraft och alla resurser koncentreras till ett ställe blir det fruktansvärt likriktat, säger han. Men det finns många artister och konstnärer i Norrland som vill uppmärksamma detta och lyfta de värden som vi tycker är viktiga där. Det finns en rörelse på gång.

Skivans titel Det kommer ett skalv är ett uttryck för denna rörelse och han nämner andra artister som exempelvis använder jojk blandat med modern musik som Sofia Jannok och skivaktuella gruppen Àra.

- Det är spännande och det är något som har hänt. Istället för att skämmas för sin kulturella bakgrund så anammar de den.

Han och Johan pratar om hur viktigt det är att formulera och definiera sin egen sanning, annars gör någon annan det åt en. Johan tycker att det är viktigt att det kommer mer från hjärtat än från huvudet.

- Vi drar det varvet runt och spetsar till det lite extra, i ett historieberättande. Men det är ju inte politik, det är musik, det är konst.

Politiskt motstånd

Simon och Johan resonerar om att det inte behöver vara förbehållet storstaden med kulturell mångfald och nya uttryck. Tack vare det begränsade utbudet på en liten ort kan det ske korsbefruktningar som inte sker om man bara umgås med likasinnade.

- På små orter blir kulturen en gemensam kraft där alla är delaktiga, säger Johan. Det gäller bara att våga, att känna att man har något värdefullt att berätta.

Frida Johansson (fiol, orgel och piano) som kommer från Umeå berättar att där alltid har funnits en stark anda av att göra saker själv.

Hon ser att kulturen har en viktig roll att förmedla sådana saker som kanske hade varit svårt att nå fram med annars.

Simon ser också att det växer fram ett faktiskt politiskt motstånd.

- Mycket av det vi pratar om är snarlikt det som de pratar om i Stockholms förorter som har för lite resurser och nedmontering av välfärden.

Han tror att gemensamt är känslan av att leva i periferin.

- Sedan kan man ställa sig mot det på olika sätt, om det så är att man rappar eller jojkar, säger han.

Väärt består också av Love Kjellsson på gitarr, orgel och syntar och Jens Andersson på trummor och percussion.

Spelningar: 10/4 Hotell Ferrum, Kiruna, 11/4 Café Gaskass, Jokkmokk, 12/4 Black Bear Open, Björkliden, 16/4 Scharinska, Umeå.

  Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se