Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 4, 24 januari 2014
Framtiden måste vara radikal
limatdagen i ABF-huset var mycket lyckad. Massor med folk, kunskap, engagemang och duktiga organisatörer. Jag lämnade Sveavägen med mer politisk lust och energi än på länge.
Men jag hade också en övrig fråga med mig hem. Övriga frågor är de som står sist på dagordningen, som ofta är viktiga men aldrig hinner diskuteras.
Min övriga fråga lyder: Vad har kapitalismen med klimathotet att göra?
"Open Space"-samtalen under klimatdagen gav energi och öppnade för att flera kunde komma till tals. (Foto: Benita Eklund)
På vägen in till Stockholm hade jag läst vad Johan Rockström skrev på DN Debatt. Rockström är professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre. Två gånger har han tilldelats titeln "mäktigast i miljösverige". I den partipolitiska diskussionen senare under Klimatdagen citerades han flera gånger av politikerna och moderatorn Stina Billinger sa något om att "Johan Rockströms ande svävar som vanligt över oss".
I DN-artikeln skriver Rockström att delar av näringslivet "tagit på sig ledartröjan" för att avvärja klimathotet och säkra världens välfärd. Eliterna på World Economic Forum i Davos, Pentagon, OECD, Världsbanken och IMF framställs som ett slags miljökämpar. Nu "sitter det internationella näringslivet, uppbackat av vetenskapen, i framsätet", skriver Rockström. De väntar på tuffa mål och regleringar från politikerna - men "politikerna levererar inte".
OK att politikerna inte "levererar". Men resten då? Lever vi i ett ekonomiskt system där eliterna har ställt in sig på att hejda den globala uppvärmningen och slå vakt om välfärden?
När Klimatdagens förmiddagspass börjar är jag en av dem som valt ämnet "ekonomi". Det är Andreas Malm som inleder. Han har just avslutat sin doktorsavhandling på Humanekologiska avdelningen vid Lunds universitet och har inga illusioner om marknadsekonomins förmåga att lösa de problem den skapat. Den är obefintlig.
I stället har kapitalismen drivit fram en globalisering vars själva struktur favoriserar och förutsätter fossila bränslen och blir allt mindre kompatibel med energisystem som bygger på förnybara resurser. Malm citerar den brittiske professorn Kevin Andersson som sagt att vår framtid med nödvändighet måste vara radikal.
Sedan följer Open Space-samtal. Det är Johline Lindholm från PUSH Sverige som introducerar metoden och ser till att vi som är i lokalen själva väljer frågorna och formar mindre grupper. Jag går till den som ska diskutera demokrati, rättvisa och "ska vi vänta på politikerna?".
Det blir ett mycket bra samtal. Folk lyssnar på varandra och säger många viktiga och kloka saker: Vi måste agera lokalt. Vi måste ha visioner. Vi behöver starka folkrörelser som inte äts upp av de politiska partierna. Vår energi föds ur att vi träffas och gör saker ihop.
Men av det som Andreas Malm sa om marknadens destruktiva kraft och oförmåga att korrigera sig själv hörs inget i gruppen. I stället är det flera som berättar om företagsledare som arbetar helhjärtat för hållbarhet och någon citerar med gillande Rockströms DN-artikel. I en del inlägg skymtar ett tillbakahållet politikerförakt. Någon vill ersätta politiker med experter.
Där någonstans får jag ordet och märker att jag låter som en statskramare när jag sätter igång: "Andreas Malm har ju rätt. Vi måste ha en stat som ingriper. Men i dag flyttar statens makt hela tiden över från politiken till marknaden." Mina kamrater i gruppen lyssnar vänligt men jag hör inget mer om staten och kapitalet på klimatdagen.
Min övriga fråga känns alltså fortfarande väldigt övrig. Men 6-8 juni är det Folkriksdag om Klimatet i Norrköping. Motionerna ska vara inne 30 april. Jag kanske tar med min övriga fråga dit.