Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 49, 6 december 2013
Bygg hållbara hus med hampa
Hampabranschen består av ett kalejdoskop med produkter och möjligheter. Ett av dom bästa sätten att använda hampa i modern tid är - förutom mat, kläder, kosmetika, rep och garnprodukter - till husbygge.
"Att bygga med 'hempcrete' är enkelt, effektivt, förhållandevis billigt och ger möjlighet till engagemang för alla åldrar."
Fibrerna kan användas som isolering i mellanbjälklag, som fönsterdrev och som stegdämpning. Vedämnet "skävor" kan användas i ett intressant byggmaterial som kallas "hempcrete" i vilket man använder kalk som bindemedel. När du bygger med "hempcrete" gjuter du golv och väggar runt en trästomme, i ett enda skikt som är isolerande och som bär både klimatskalet och innerväggarna.
Att bygga med hampa är bra på många sätt. Det är en ettårig ört (på latin Cannabis Sativa) som kan odlas i alla klimat. Den kräver inte besprutning och den lämnar jorden den vuxit ur i ett gott skick.
Växten har, om odlingen görs med eftertanke och kunskap, större avkastning än andra fibergrödor och man kan använda, förutom fibrerna, även skävorna att bygga med.
Om huset du byggt med hampa, av någon anledning skulle behöva rivas, kan hampan återgå till naturens kretslopp.
Hampan binder cirka 75 kilo koldioxid per kubikmeter under växtperioden och efter industriell bearbetning är slutprodukten fortfarande koldioxidpositiv, alltså det finns mer koldioxid lagrad i hampan än vad som går åt i produktionen.
Som byggmaterial är hampa på många sätt ett föredömligt material. Både fibrer och skävor har egenskapen att det kan "andas" om man tillåter det, i konstruktionen. "Andningen" består i att materialet kan både absorbera och utsöndra fukt. Detta hjälper till att hålla luftfuktigheten inne i ditt hus jämn på ett helt naturligt sätt. Luftfuktighet påverkar huruvida bakterier frodas eller inte i inomhusklimatet. Detta hjälper även runtliggande material att bevaras med jämnare fuktighet.
Hampafibrer är resistenta mot mögel, och skadedjur trivs inte i dessa fibrer. I "hempcrete" skyddar kalken mot skadedjur och konserverar hampaskävorna, dock måste du ha puts eller panel på utsidan av huset som skyddar från direktkontakt med vatten.
Damm som bildas när man arbetar med hampa innehåller inte microfibrer som kan fastna i lungorna och potentiellt orsaka hälsoproblem.
Brandtåligt material
Ur brandsynvinkel är hampafibrer, i en konstruktion utan plast och metallbalkar, en säkrare miljö än många konvetionellt byggda konstruktioner. Hampafibrer har en hög antändningstemperatur och brandtester gjorda på SP för Hampaprodukter i Grästorp visade att materialet tog eld efter 4 sekunder men att elden slocknade innan den nådde 150mm om eldflamman togs bort. Helt naturliga fibrer exponerades i dessa prover för en eldsflamma i 15 sek. Inga brinnande delar droppade ner mot marken. I en konstruktion av naturliga material med hampaisolering har du alltså större chans att ta dig ut oskadd då du dels inte exponeras för lika många farliga ämnen i röken som bildas vid brand, dels att till exempel trä och lera inte smälter och droppar brinnande ner eller rämnar lika snabbt som plast och metall gör.
Steve Allin som skrivit boken "Building with hemp" har utfört brandtest på "hempcrete" där han exponerat ett block av hempcrete för eld med en blåslampa i cirka 10 minuter. När gasen tog slut i burken, och elden slocknade hade lågan bränt ett cirka 5 cm stort hål i ytan av provmaterialet.
Ingen annan del påverkades. Steve säger själv att han har bevittnat att vid brand i ett hus som har delar av eller är helt byggt av "hempcrete" är väggarna av "hempcrete" det enda som står kvar och måste rivas efter att elden totalförstört allt annat.
"Redan nu kan man känna att det kommer vara en skön atmosfär inne i det lilla huset."
Enkelt och effektivt
Att bygga med "hempcrete" är enkelt, effektivt, förhållandevis billigt och ger möjlighet till engagemang för alla åldrar. Det krävs ingen förkunskap för de som är med och hjälper till. Detta har jag själv erfarit i två omgångar, dels när jag gick kursen med Steve Allin på Irland och dels under kursen som vi (Remi Loren med flera från Ekolution AB och jag själv från Hampvaruhuset) arrangerade med Steve som lärare i Kristianstad den sista helgen i september i år.
Under hampabyggkursen i Kristianstad byggde vi en friggebod som mätte 3.70 x 5,42 meter. Väggarna gjöts med 30 centimeter hempcrete och även golvet och taket fylldes med en lättare blandning av kalk och skävor. Först byggdes en i princip helt vanlig regelstomme av 70, 145 och 220 millimeterreglar och snedtak med 4 procent lutning ovanpå en platta som vi tillverkade av begagnade EUpallar.
Vi gjorde glidformar av form-plywood för in och utsida av stommen samt speciella för innerhörnen, så att det skulle räcka till ett helt varv runt huset.
Stommen var inte helt klar dag 1 på kursen, men som tur var hade vi några duktiga snickare med blad deltagarna, som kunde hjälpa till att färdigställa denna. Sedan, när formarna var bultade på plats var det bara att börja fylla på med väggblandningen av hampaskävor och kalk.
Alla hjälper till att hälla i och stampa ner med den specialgjorda träsläggan. Blandningen sker med tvångsblandare. Först ska skävorna i, sedan kalk och sist vatten till rätt konsistens. Vi hade 2 blandare som gick om vartannat för att vara effektiva. Några sprang med skottkärror emellan och välte ut mixen på en presenning som sedan skopades upp i hinkar och på skyfflar för att hällas ner emellan fomarna.
På en dag hann vi tillsammans fylla golvet med golvblandning, samt göra 2 varv "hempcrete" i väggarna. 2 varv innebär att man fyllt formen hela vägen runt huset en gång, sedan skruvar man isär formarna och flyttar dem uppåt, och så är det bara att börja fylla igen. Trots att väggen inte härdat riktigt ordentligt ännu klarade den viktmässigt av ett par varv på samma dag. Tekniken man använder är lik den man använder för att bygga stampade jordhus.
Skön atmosfär
Under dag 3 kom vi upp till takhöjd och kunde till och med börja fylla på mellan takbjälkarna. Här lägger man en väldigt lätt blandning där skävorna bara är täckta med kalk för att de ska precis hålla ihop utan att vara för tunga och för att skydda dem mot skadedjur. Redan nu kan man känna att det kommer vara en skön atmosfär inne i det lilla huset. När de gjutna väggarna har torkat ska de putsas eller kläs med träpanel på utsidan för att skydda fasaden mot väder och vind. Om ytan lämnas utan ett klimatskal kommer skävorna som är ytterst och utsätts för väta att börja mögla. Insidan kan man putsa med hampaputs eller klä med träpanel också, beroende på vad man vill ha för finish. Kursens deltagare är nöjda när kursen närmar sig slutet och flera av dem tror att de faktiskt kommer använda denna teknik för att bygga ett hus i framtiden! Även på Gotland har det under sommaren byggts ett hus av hampa med denna teknik och ägaren ser entusiastiskt fram emot den dag när denna teknik blir mer efterfrågad.