Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 25 oktober 2013

Köp tillskott med förnuft

Flera undersökningar har visat att örtbaserade läkemedel och kosttillskott innehåller ämnen som enligt etiketten inte ska vara där. En fråga om kvalitet men också hälsa. I Sverige är ansvaret uppdelat på olika myndigheter, men i slutändan är det upp till konsumenten att välja rätt.

I juli testade Stockholms stad tre preparat som visade sig innehålla höga halter föroreningar. (Foto: Livsmedelsverket)

Ungefär 80 procent av befolkningen i industriländerna använder naturliga hälsoprodukter men globalt är det ett problem med bristande regelverk, uppger kanadensiska forskare som nyligen gjorde DNA-tester på 44 örtprodukter tillverkade av 12 olika företag på marknaden.

Studien visar att av dessa var det bara två företag som sålde genuina produkter, i övriga fanns det billigare ersättningsprodukter, föroreningar eller utfyllnadsämnen. Totalt var det över 60 procent som innehöll växtprodukter som inte fanns med i innehållsförteckningen. Mer än 20 procent innehöll utfyllnad av ris, sojabönor och vete som inte fanns listat.

"Förorening och ersättningar i örtprodukter innebär en avsevärd hälsorisk för konsumenterna", säger huvudforskaren Steven Newmaster, professor i biologi vid Guelph universitet, i ett pressmeddelande.

I flera produkter hittade de föroreningar av växter som har kända giftiga effekter, bieffekter eller som interagerar på ett negativt sätt med andra växter eller läkemedel.

Svårt verifiera innehåll

Ett exempel på en olistad ört var mattram som kan ge svullnad, blåsor och känselbortfall i munnen och illamående. En ginkgo-produkt innehöll nötrester. Steven Newmaster påpekar att det är vanligt att använda utfyllnadsämnen men att konsumenten har rätt att veta vilka det är.

Han säger också att det hittills har varit svårt att verifiera vad kapslar och tabletter faktiskt innehåller, men att hans team har utvecklat metoder för den sortens DNA-tester som de nu har använt sig av.

Forskarna uppger att det över världen i dag finns över 1000 företag som tillverkar örtläkemedel med en omsättning av mer än 60 miljarder dollar per år.

"Industrin lider av att några av tillverkarna använder oetiska metoder." säger Steven Newmaster.

Barbro Gerdén, läkare på enheten för växtbaserade läkemedel på Läkemedelsverket kommenterar:

- Vi känner inte till att det har gjorts några oberoende tester här av det slaget som i Kanada. När det inte finns indikationer på problem med preparaten, gör vi inga egna analyser, säger hon.

Istället kontrollerar de den dokumentation som kommer in med ansökningar om godkännande. För att få hävda att ett naturläkemedel hjälper mot hälsoproblem måste det nämligen godkännas av Läkemedelsverket.

Kosttillskott däremot, som vitaminer och mineraler i koncentrerad form, räknas i Sverige som livsmedel och regleras under Livsmedelsverket. Det behövs därför inget godkännande av enskilda preparat, men innehåll och märkning regleras enligt EU-regler och försäljning ska registreras hos kommunen, som också har ansvar för att göra kontroller.

Nya EU-regler

Sedan 2009, efter ändrade EU-regler, gör Läkemedelsverket en indelning i tre grupper för läkemedel baserade på råvaror från naturen. På deras hemsida finns förteckningar över de som är godkända. För växtbaserade läkemedel (VBL) är det 34 stycken och det gäller exempelvis tabletter med röd solhatt (Echinacea purpurea) för lindring av förkylning. Det finns även en längre lista med så kallade traditionella växtbaserade läkemedel (TVBL). Naturläkemedel kallas i dag bara det som inte är växtbaserat utan produceras av djur, bakterier eller mineraler.

Barbro Gerdéns råd till konsumenten är att fundera mer än en gång.

- Utifrån en allmän hållning rekommenderar jag i första hand de produkter som vi har fått in och gått igenom.

Svårt att stoppa fusk

Ett exempel uppmärksammades särskilt av Läkemedelsverket 2009 när kosttillskottet Fortodol visade sig innehålla den antiinflammatoriska läkemedelssubstansen nimesulid som kan ge leverskador. Substansen är inte godkänd i Sverige och det var första gången som en olaglig läkemedelssubstans hittades i örtpreparat här. Då hade det sålts i fem år och misstänktes ha orsakat två dödsfall i Sverige och Norge och flera fall av leverpåverkan.

Fortodol skulle enligt innehållsförteckningen bygga på gurkmeja och aminosyran fenylalanin. När Läkemedelsverket analyserade innehållet i nio burkar hittade de substansen nimesulid i två av dem.

Enligt Barbro Gerdén är det lyckligtvis ovanligt med exempel som detta.

- Det var ett väldigt speciellt fall. Men kanske finns det motsvarande på andra håll i världen.

Hon menar att det är väldigt svårt att stoppa den sortens fusk och i dag exponeras konsumenter för produkter från många håll på nätet.

- Tillgängligheten har ökat, och vad det har inneburit är jag inte rätt person att uttala mig om, men det har förändrat situationen, säger hon.

Tungmetaller

I juli upptäckte Stockholms stad i en kontroll att tre kosttillskott från Kina och Indien innehöll höga halter med arsenik, bly och kvicksilver, vissa långt över gränsvärdena. Livsmedelsverket varnade för att preparaten kunde ha allvarliga effekter på hälsan, både på kort och lång sikt, men Zofia Kurowska, statsinspektör på Livsmedelsverket uppger att de tyvärr inte kan lägga rikssaluförbud. De gör heller inga egna kontroller.

- Vi har identifierat att prestationshöjande medel - som används till exempel på gym- och bantningsprodukter kan innehålla farliga substanser. Vi har riktat in vårt stöd till kommunerna på det, och har försökt få bort de substanserna från marknaden, säger hon.

Livsmedelsverkets hållning är också att nyttan av kosttillskott generellt är tveksam.

- Är du frisk och äter rätt, får du i dig det du behöver, säger Zofia Kurowska. Det är också snällt mot plånboken.

Om man ändå vill köpa kosttillskott så råder hon att köpa från säkra butiker, aldrig från obskyra firmor på nätet.

- När det gäller örter ska du också kontrollera vilka som du kan äta med annan medicin. Johannesört går till exempel inte att äta med p-piller, då finns det risk att du blir gravid.

"Svensk egenvård" är en förening för egenvårdsbranschen och organiserar i dag runt 75 procent av leverantörerna av växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott på den svenska marknaden.

- Säkerhet är en väldigt viktig fråga för oss. Vi jobbar på flera olika plan, med utbildningar och regulatoriska frågor, säger Jessica Agert, press- och informationsansvarig.

Bland annat har föreningen tagit fram omfattande riktlinjer för kosttillskott och sportpreparat som deras medlemmar ska hålla sig till.

- Själva granskningen ligger utanför vår kontroll, men vi har mycket kontakter med alla myndigheter, fortsätter hon.

De har också tagit fram en certifiering där hittills 19 företag omfattas.

- Det är speciellt anpassat för branschen och är en kvalitetsstämpel, säger Yanina Taynard, sakkunnig på Svensk egenvård.

Hon menar att märkningen är en viktig del av konsumentskyddet.

- Det ska finnas tillräckligt med information, på svenska, och det ska finnas en ingredienslista, fortsätter hon. Det ska också finnas en rekommenderad daglig dos och vilka mängder av till exempel en ört som produkten innehåller, datummärkning samt kontaktuppgifter till företaget, säger hon.

Sofia Härén

Läs mer på:
Svensk egenvård
Läkemedelsverket

Share