Politiskt, religiöst och fackligt oberoende
Alternativet i svensk press
Huvudsidan - Om tidningen - Prenumerera - Annonsera - Länkar - Insänt

Tillbaka till arkivet

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 27, 03 juli 2013

Sol-Ola har byggt Sveriges största solpark

Ett livslångt engagemang mot kärnkraft och kärnvapen har lett Ola Jönsson till att bli sol-och-vindentreprenör. Redan i vintras säkrade hans nybyggda solpark årets produktionsmål och han har sett hur 1970-talets dröm om sol och vind har blivit verklighet.


Ola Jönsson håller sitt invigningstal. (Foto: Solect Power AB)

Ola Jönsson blev freds- och miljövän den 6 augusti 1945.

- Dagen då Hiroshima-bomben föll, och i Nagasaki några dagar senare, förändrade världen, säger han.

I höst fyller Ola Jönsson 80 år och hans långa liv har spikrakt följt ungdomens miljöengagemang och övertygelsen att våld föder våld. Uppvuxen i ett lantbrukarhem i Branarp på Österlen var det naturligt för honom att se jorden som Guds gåva till människorna. Och den måste tas om hand och vårdas.

- Som barn under kriget kunde jag följa de allierades bombflygplan som lågsniffade över skånekusten i riktning mot Hamburg och Berlin med sin dödliga last. En del nödlandade. Ingen vågade vara inomhus.

Ola talar om "Skräcken, skräcken", och om att hans världsbild växte.

Tidigt anslöt han sig till Centerns föregångare, Bondeförbundets ungdomsförbund SLU (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund), och han är fortfarande medlem i Centern.

- Men med stor besvikelse över partiets utveckling, mest över sveket i kärnkraftsfrågan, berättar han.

Kärnkraft och kärnvapen

Ola har kämpat från 1950-talet mot svensk atombomb, gått i Barsebäck-marscherna, ett tiotal åren 1976-1986, deltagit i stoppandet av atomavfallsbåten Sigyn och är sedan starten medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, vars styrelseledamot och senare revisor han varit i många år, liksom i Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat (MILKAS).

Som centerpartist står han så långt som bara är möjligt från dagens "Stureplanscenter". Men till hans positiva egenheter hör en sorts trohet. Är det för fäderna, jorden eller bara ett trots i förhoppning om att kunna förändra, om inte hela världen, så i alla fall ett parti eller övergången till förnybar energi?

Under 20 år var Ola kyrkvärd och nyligen nominerades han till stiftsfullmäktige i Lund. Att han blickar uppåt och söker kraften på mer än ett sätt står klart.

Vindkraftverk stoppades

- Under ett SLU-möte i Jönköping 1959 hjälpte jag centerledaren Gunnar Hedlund med hans tal, berättar han.

Hedlund var inrikesminister under sex år på 50-talet. De vankade runt inför framträdandet och Ola sa plötsligt till Hedlund: "Du måste nämna miljön och atombomben!" Det gjorde Hedlund.

- Det var första gången ordet miljö nämndes i ett politiskt tal i Sverige, menar Ola Jönsson. Bondeförbundet tog ställning mot en svensk atombomb.

Alla partier utom kommunisterna och Bondeförbundet ville ha 25 reaktorer för att få fram tillräckligt med plutonium till fem svenska atombomber.

Olas idéer stannar inte vid tankar, de omsätts i praktiken med en ovanlig energi och övertygelse. "Med kraft att vända vindarna!" löd en rubrik om honom i Ystads Allehanda.

Han startade 1990 Österlenvind AB och 1993 respektive 1996 byggde han två vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 725 kW. När han försökte få starta en tredje vindmölla, som det heter i Skåne, uteblev bygglovet.

- Försvaret stoppade planerna. Ytterligare ett vindkraftverk fick inte skymma deras sikt mot Bornholm, berättar han.

Det var då planerna på en enorm solcellsanläggning tog form. Ola Jönsson på Österlen blev Sol-Ola.


September 2012: Möte mellan de tre företagen som ska bygga. Tillståndsprocessen är ännu inte klar. (Foto: Solect Power AB

Invigningen i maj

Den ideellt arbetande vd:n kunde den 4 maj 2013 inviga Sveriges största solcellsanläggning i Simris, med 441 kilowatt effekt och årligen 440 000 kilowatttimmar elproduktion. Näst störst i Sverige är anläggningen i Gersnäs som ger 221 kilowatt effekt. Författaren Bertil Torekull invigningstalade och domkyrkopastorn Anna Alebo välsignade anläggningen.

Rune Andersson på Glimmingehus Gård berättade varför han sålt marken till solcellsparken. Företaget Solect Power AB:s ägare Malin och Ulf Åman som framgångsrikt byggt det hela informerade journalisterna om de långa och krångliga turerna mot en ökande och ofta miljöfientlig byråkrati.

Sol-Ola kunde rapportera att den ett hektar (10 000 kvadratmeter) stora anläggningen producerat 135 000 kWh sedan starten i slutet av december 2012, det vill säga nästan en tredjedel av den årliga el som väntas. Och det under vinter och vår!

Sista maj i år passerades 200 000 kWh. Produktionsmålet 440 000 kWh per år är redan i hamn och efter ett halvårs drift är alla positiva förväntningar infriade.

- Jag vill låta undersöka hur det kommer sig att solcellerna förmedlar el även när de är helt täckta av snö, säger han. Konstruktörerna räknar med att de inte bara fångar upp den direkta solstrålningen utan också reflekterar ljuset från Bornholmsgattet.

"Solens och vindens kraft är oändlig. Vi måste hjälpa moder jord att ta emot den", sa Ola i sitt tal vid invigningen och nämnde att han nu ansöker om att få bygga ut anläggningen med halva ytan av den nuvarande.

- Långt före invigningen och med möjlighet att själva välja datum erbjö3d jag energiministern Anna-Karin Hatt (C) och partiledaren Annie Lööf (C) att förrätta invigningen, men ingen av dem ville komma, berättar han.

Det går inte att ta miste på Olas besvikelse över deras ointresse.

Utdragen process

Ola Jönsson menar att byråkratin och ansökningskrånglet måste minska för att vind och sol ska ha en riktig möjlighet att konkurrera med fossilberoende energiproduktion. Det är alla intressenter överens om.

- Miljöminister Lena Ek (C) upprepar ständigt att regeringen arbetar intensivt med att underlätta för vind- och solanläggandet. Men något väsentligt har inte hänt, säger han.

Ständiga förseningar och motstånd från oförstående kommunala och statliga myndigheter slår ned modet hos många entusiaster med genuint miljöengagemang.

- Kommunen hade aldrig hanterat något liknande ärende och den byråkratiska processen drog ut på tiden, berättar Ola.

Nyttig nettodebitering

Ännu har inte heller så kallad nettodebitering införts i Sverige, det vill säga att privatpersoner som producerar solel kan tanka ut sitt överskott på sommaren och kvitta samma antal kilowattimmar från elräkningen.

En gård eller ett företag som driver en vind- eller solcellsanläggning måste mata ut över-produktionen på nätet och sälja den. Men möjligheten som redan nu finns är att kvitta elproduktionen på en gård mot solel från en annan gård.

Den stora besparingen är att producentgården slipper betala skatt och nätavgifter för den egenproducerade elen. Men just avsaknaden av nettodebitering ser många privatpersoner som det största hindret. Något som länder som Tyskland, Österrike och Danmark klarat av på ett smidigt sätt.

I Tyskland, som tagit det politiskt modiga och framsynta steget mot total avveckling av kärnkraften till 2020, ägs 40 procent av alla solpaneler av privatpersoner. Tillsammans bidrar de till att landet är världsledande inom solel. Cirka fem miljoner tyska hushåll får nu sin el från solceller enligt branschorganisationen Solar Industry Association.

"Det är annorlunda i Sverige, varken privatpersoner eller de stora energibolagen har börjat satsa på allvar", uppger Linus Palmblad på Energimyndigheten för Skånes Fria Tidning. När Danmark införde nettodebitering exploderade intresset för solceller och målet för el nåddes åtta år tidigare än planerat. Linus Palmblad tror att nettodebitering kommer att införas i Sverige.


Elva rader med 1804 monterade solceller på sluttande åkermark. (Foto: Solect Power AB)

"Rätt i tiden"

Eric Piper på Krageholms gård utanför Ystad har byggt Sveriges största solcellsanläggning som ligger på ett ladugårdstak. Den är mindre än en fjärdedel av Sol-Olas, men ägaren är mycket nöjd med utfallet.

- Solcellerna beräknas ge ren vinst efter bara tio år, då investeringskostnaden 1,2 miljoner kronor ska vara återbetald, och det utan statligt stöd, säger han.

Livslängden uppges vara 20 år. Om det sökta bidraget på 35 procent av kostnaden betalas ut blir det naturligtvis ren vinst tidigare.

- Solcellspaneler ligger rätt i tiden. Det är grönt, det är tyst och det stör ingen, fortsätter Eric Piper.

När det gäller statliga stödet uppgav landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i juni i år att ingen ska räkna med det i kalkylerna. Bidragen som funnits sedan 2009 och som ska räcka till 2016 är slut, intecknade av gamla projekt. I år har 210 nya miljoner kronor anslagits, men vid årsskiftet väntade 1 363 ansökningar hos länsstyrelserna på att få dela på 283 miljoner kronor.

Frågan om fortsatt solcellsstöd ligger hos energiminister Anna-Karin Hatt (C), men landsbygdsministerns uppfattning är att solcellerna är så lönsamma att det sannolikt inte blir någon ny stödperiod efter 2016. Stödet är alltså på väg bort, såvida inte en ny regering efter 2014 ändrar det hela.

Orimligt lågt elpris

Sol-Ola hann få statligt bidrag med 3 miljoner kronor av satsade 8,5 miljoner kronor. Landsbygdsministerns uppfattning att solens och vindens lönsamhet är god delas inte av delägarna i Österlenvind AB.

- Det är vi idealister som får ta de första smällarna, säger Ola Jönsson. I dag är elpriset orimligt lågt och vi måste räkna med 15 år innan vi får någon lönsamhet med solcellsparken.

I jämförelse med moderna vindkraftverk producerar solcellerna fem-sex gånger mindre el. Det är intressant att notera att Österlenvinds två vindkraftverk under 20 resp 17 års drift gav så stort överskott att hela kostnaden för solcellsparken efter statliga stödet, 5,5 miljoner kronor ,kunde betalas kontant. Sol-Ola räknar klokt, som den gamle revisor han är. Anläggningen har en effektgaranti på 25 år och är så gott som underhållsfri.

- När vi gick Barsebäcks-marscherna skrek vi "Vad ska väck? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind!" Nu är vi där, säger Ola Jönsson,

Aldrig skrytsam men behärskat glad för att hans långa och krävande arbete nått så här långt och kan inspirera andra. Och kampen går vidare.

Share

Kontakt: Miljömagasinet, Skånegatan 93 - Box 11 203, 100 61 Stockholm
Tel 08-640 82 80 - Fax 08-640 40 67 - e-post: redaktionen@miljomagasinet.se